Bodonibloggen

We're back motherfuckers!!

2007-03-22T00:04:00.000+01:00

Eller nja. Våran tech-support-lovergroup som går under namnet Don't call me dick motherfucker, I'm a motherfucking multitool bitch!har fixxat blogggen för 00-tal. Så nu går den att läsa i alla fall.

Bodoni, en resumé: vi går snart ut andra året och snart så upplöses bodoni för gott.

Lost and Found

2006-09-19T20:49:00.000+02:00

Om Slackergenerationens goda var Kurt Cobain (döpte sin dotter till bönan) den onde Blind Melon’s sångare Shannon Hoon (kissade på sin publik), så är den snygge utan tvekan Evan Dando. Dando och hans Lemonheads såg alltid ut som om de nyss klivit upp ur sängen, charmigt pömsiga men utan sömngrus i ögonvrån. Perfekta i sin operfekthet. Lemonheads slutade spela tillsammans 1996, varefter den redan då drogbeprövade Evan bestämde sig för att gradera upp och bli heroinist på heltid.
Efter att ha slirat omkring på kopplingen i sju år släppte han 2003 Baby Im Bored, ett av det årets bästa album. Han puffar sedan iväg på soloturné. Herr Dando verkar ha blitt helad från den dåliga slackigheten och har bra bil, lurvig hund, villa i skogen och en fin slackerfru. På hemsidan publiceras planer om nya projekt, inspelningar och framtidsplaner. Allt Är Bra. Men så någon gång under 2005 ändrar hemsidan utseende till något som man såg ofta i Internets ungdom men som om det dyker upp nuförtiden bara kan betyda ett ben i rävsaxen: Under Construction.

Till en början trodde jag att det var ett ambitiöst arbete på gång. Snubben hade så många järn i elden att han inte ens hann med att berätta om dem. Efter en månad börjar jag förstå att kanske det är väldigt mycket som ska hinnas med; odla morötter, köpa strängar och plektrum till gitarren, spendera mummatid med familjen osv.
Efter tre månader börjar jag ana fisklukt. Efter ett och ett halvt år av inaktivitet och under konstruktion har allt hopp lämnat min arma själ. Evan ligger säkerligen i en säng full av psykedelisk svamp och sover den indiska farliga apatiska drogsömnen. Furiösa men halvtaskiga detektivförsök att ta reda på vad som skett ger inget.
Men så, efter en slapphänt, uppgiven Googling får jag reda på följande: Evan har tydligen i ett sporadiskt spontanskutt samlat sina citronhuven igen och spelat in en ny skiva! Europaturnén pågår och den 2:a november är det myskväll på Debasers bäbis, Medis, i Stockholm.
Soiit.

/JHF

Det är alltid kallt i Detroit

2006-09-16T23:31:00.000+02:00

Can't forget Motor City.

Jag sitter och peppar inför DVD:n "High tech soul" som kommer i dagarna. Dokumentären om Detroits technoscen.

När sockerhitpopfabriken Motown Records 1972 lämnat Detroit för betydligt soligare Kalifornien kom det en ny hård musik från staden som tidigare gjort sig känd som Hitsville USA. Den nya stilen inspirerades av bilfabrikernas skelettala slammer: Monotona beats, tyglade housepianon, isiga 808-synthar. Fthnk-fthnk-fthnk-fthnk! DJ-namn som Kevin Saunderson och Rhythim is Rhythim. Fthnk-fthnk-fthnk-fthnk! 20 grader kallt och Haribonappar mitt i vintern. Ain't no decent dick in Detroit! Fthnk-fthnk-fthnk-fthnk!

Vad har ni för rytmer i påsen Dave Gahan och Rhythim is Rhythim?

Ö

Kära UFH

2006-09-16T21:40:00.000+02:00

Umeå Folkets Hus, du är mitt favoritställe i Umeå. Jag älskar dig och ditt centrala läge. Jag älskar dina skrymslen Studion och Pub Freja. I helgen har du gett mig så mycket film jag kunnat önska. Men efter sex visningar får det räcka för den här gången. Jag är 25 och dräller med måtta. Jag har plockat russinen ur kakan och nog får vara nog.

Ingen film jag sett har varit tråkig. På så sätt har årets festival varit bättre än på länge. Allra bäst i år var dokumentären Här är Polisen av duon Oskar & Oskarsson, som följde poliserna Niklas och Jan-Erik på deras arbete i Västerbottens inland, ett av Sveriges största distrikt. Dokumentären kommer väl snart på svt antar jag. Glesbygds-exotism går alltid hem. (Betyg 4/5).

3/5 får Scoop och Djävulen bär Prada, två feelgoodfilmer som bars upp av varsin filmlegendar, Woody Allen respektive Meryl Streep. Woodys virrige trollkarl bjöd på en hel del skratt, och Streeps isdrottning till moderedaktör var ett nöje att se. Att Djävulen bär Prada slutade mer än lovligt töntigt får man ta. Det var ändå en rolig film. Och jag gillar ju modemagasin.

3/5 till Farväl Falkenberg. Den var fin, fina killar. Jag satt och tänkte på Vilhelm Mobergs "Din stund på jorden", en bok som också handlar om fina killar. Men bäst i Farväl var skildringen av de vuxna, föräldrarna. Dom som blev kvar.

Kortfilmerna från Västerbotten idds jag inte betygsätta, dels eftersom jag inte får betalt för att skriva på den här bloggen, dels eftersom minnet är bra men kort. Men de var alla bra utom en som var dålig. Särskilt bra var Milad Alamis Ett två tre martyr.

4/5 till radiobion Mammas nya kille. En stor skrattfest. Med Sven Björklunds västerbottniske folkminnesskildrare Job Andersson har Klungangänget skapat Sveriges i dag kanske roligaste humorfigur. Snart är det dags för nya liveshowen Jag är en fågel nu. Alla borde gå dit.

1/5 till det efterföljande Videodiscot i Studion. Väldigt lamt, lama videoval och långa väntetider mellan videorna. Man iddes inte ens sittdansa. Men det goda humöret från radiobion hängde kvar så det gjorde inte så mycket.

Så tack än en gång för en fin helg kära Folkets Hus. Nästa vecka fyller du 20. Grattis i förskott. Jag är 5 år äldre än du.

Ö

Progg

2006-09-15T00:11:00.000+02:00

Don Bodoniblogg yousenditar en brasse-ballad

2006-09-12T21:29:00.000+02:00

- Kära Don Bodoniblogg, jag är 47 år, tillhör träskfolket och har länge vandrat i mörker.
- Till sak.
- Jag har länge läst och beundrat er blogg.
- Till sak.
- Det är en stor ära för mig att få audiens ...
- Min tid är dyrbar. Till sak!
- Ok, ok, jag ska skynda på. Snälla Don Bodoniblogg, var inte arg på mig. Ni förstår, jag har två små barn att försörja och i nuläget ...
- Vad vill ni?
- Jag behöver Gal Costa.
- Gal Costa säger ni. Jag yousendit:ar "Baby".
- Tack Don Bodoniblogg. Ni har visat stor godhet med mig. Jag kommer att vara evigt tacksam Don Bodoniblogg.
- Ni vet var dörren är.
- Ja Don Bodoniblogg. Tack Don Bodoniblogg. Vi hörs!
- "Vi hörs". Så säger man inte till en Bloggfader.
- Förlåt Don Bodoniblogg. Jag vet inte vad jag tänkte. Jag var nervös och därför blev det fel.
- Ni är ursäktad.

"Vi känner oss lurade"

2006-09-09T14:27:00.000+02:00

Familjen Yrjönheikki är besvikna på den John Cale-dag de beställde av umeföretaget Lev Som Rockstjärnan AB. De väntade sig autentiskt sjörövarliv - men fick några timmars internetsurfning. "Falsk marknadsföring" dundrar pappa Henning exklusivt på Bodonibloggen.

Lev Som Rockstjärnan AB är ett dotterbolag till Region Umeå Profiling Management som synts en del i lokalpressen på sista tiden. På sin hemsida utlovar de sina kunder en heldags autentiskt rockstjärneliv. För 1495 kronor kan man få prova på att leva som Bruce Springsteen, Ron Wood, Bobby Gillespie, Jonathan Richman, Weeping Willows-Magnus, Lisa Miskovsky och andra stjärnor. Sedan en tid tillbaka har också en "John Cale-dag" funnits med i utbudet.

Några som nappade direkt var familjen Yrjönheikki i Holmsund.
- Cale har varit en husgud länge, säger Henning, far i huset, som håller Vintage Violence och Slow Dazzle högst bland walesarens album.
Han tycker att Cale hör till de konstnärligt mest intressanta skivartisterna under hela 1900-talet.
- Alla snackar om Lou Reed men det var Cale som var Velvet Undergrounds verkliga snille. Det är inget snack om vem som haft den mest helgjutna solokarriären, säger han.

John Cale.

Frun Caritas intresse för John Cale tog fart 1977 då sångaren hade på sig en hockeymask och högg huvudet av en tupp på scenen.
- Yxan ba "chopp!" och så vart de blod över hela publiken! Wow liksom, man ba "whuöööö!", sammanfattar hon.

När Yrjönheikkis såg annonsen om en John Cale-dag i Umeå nappade de direkt.
- Det kändes helgjutet, förklarar Henning. Något som hela familjen skulle uppskatta.

Tolvårige sonen Jocke, som är intresserad av pirater och slukat "Skattkammarön", trodde att han äntligen skulle få uppleva äkta sjörövarliv. Och det var ju knappast långsökt eftersom Cale sedan länge är känd som rockens världsomseglare. En låt heter t.ex. "Ship of fools", ett album Caribbean Sunset och så här sjunger han i "Captain Hook" på skivan Sabotage från 1979:

I see the coast is riding out
The coast of India supreme
Under the seven seas
I hear they galloping

(...)

By hook or by crook
I am the captain of this life
By hook or by crook
I am the captain of this life
By hook or by crook
I am the captain of this life
By hook or by crook
The captain of the light

- Jag trodde jag skulle få stå längst fram i en kajuta med en lapp för ögat och vifta med en krökt sabel och ropa "Skepp Ohoj!", säger Jocke om sina förhoppningar på Lev Som Rockstjärnan-dagen.

Han skulle bli mycket besviken.

För döm om familjens förvåning när de då den stora dagen var kommen placerades i ett rum med tre datorer och instruerades att "surfa runt lite fritt på nätet, kanske kolla in Myspace och leta efter nya spännande artister".

- Jag trodde inte det var sant, dundrar Henning. Det var åt helvete hela skiten.

Besvikna konfronterade de Lev Som Rockstjärnan AB:s representant och frågade när sjörövarskeppet skulle komma in i bilden men svaret blev att det fanns inget sådant.
- De sa att John Cale nu för tiden lever ett lugnt liv hemma i lägenheten, och att han ägnar stora delar av dagarna åt att lyssna på samtida alternativrock och elektronika på datorn.
- Sjöröveriet lade han av med för 25 år sen, sade dom.

Familjen Yrjönheikki funderar nu på att anmäla Lev Som Rockstjärnan AB för falsk marknadsföring. De menar att John Cale är så starkt förknippad med piratliv att man under en autentisk Cale-dag åtminstone borde få prova på att hissa Jolly Roger och kanske fäktas lite med en träkäpp.
- Om det nu är dagens John Cale man menar så borde det klart och tydligt stå "2000-talets John Cale-liv" eller liknande på affischen, tycker Carita.

Inte ens en rolig hatt fick familjen ha på sig.

Bodonibloggen har försökt nå Lev Som Rockstjärnan AB för en kommentar men misslyckats. På Region Umeå Profiling Managements huvudkontor säger man att dotterbolaget självständigt utformar sina rockstjärnedagar men att man utgår från att vad som utlovas i annonserna också efterlevs i praktiken.

Riskkapitalisten Leif Danielsson, som satsat många miljoner på Region Umeå Profiling Management, säger att han tycker det är häftigt med rock'n'roll, men att riktiga grabbar hellre går på hockey eller kasino.
- Det finns vinnare, och så finns det förlorare, säger han på knastrig mobiltelefon från Arlanda.
- Vissa har det och andra inte. Så enkelt är det.

Tävlingen: gissa blog och bloggare

2006-09-08T00:00:00.000+02:00

En bloggare som på sin blog givit oss låten:

SKEPPSHUNDEN SKRUFFS SÅNG

Jag är skeppshunden Skruff minsann,
jag är skeppshunden Skruff minsann.
Jag seglar min båt
och sjunger en låt
ombord på min båt
med rodret i hand.

Jag är skeppshunden Skruff minsann,
jag är skeppshunden Skruff minsann.
Så glad i min håg
jag klarar var våg
med tackel och tåg
och rodret i hand.

En beskrivning (detta är lite fusk så skippa gärna denna del):

Snubben har som bekant arbetat på den socialdemokratiska partistyrelsen sen 1968. Han har bl.a. varit chefredaktör för Aktuellt i politiken, protokollsekreterare vid verkställande utskottets och partistyrelsens sammanträden och från tidigt 1970-tal fram till år 2000 huvudsekreterare i socialdemokraternas programkommission. Och som om det inte låter glamouröst nog är ju snubben gift med snubban. Före detta miljöminister och före detta talman i Sveriges riksdag. Snubben - före detta huvudsekreterare, gift med Snubban - före detta talman.

Bonuspoäng om snubban också plockas.

Svenska herrmodemagasinen

2006-09-06T18:47:00.001+02:00

Mitt intresse för herrmode växer i takt med att herrmodemagasinen tillkommer. Jag har just tagit en prenumeration på King och nu även köpt första numret av DV Man. King har överlag rätt larviga texter och DV Man rätt trista. Gamle favoriten Andres Lokko återanvänder en Morrissey-intervju från 1997 samt skriver ytterligare en text om kopplingen mellan engelskt mode och popmusik. Nej, då är det roligare att titta på modereportagen (och reklambilderna för den delen). Men jag lärde mig i.a.f. ett nytt ord av DV Man: grooming. Samma ord som DN i försvenskad form (gromning) försökte lansera i våras för personer som under falsk identitet tar kontakt med barn på nätet. Rätt bisarr begreppsförvirring. Vilken betydelse kommer slå igenom i svenskan?

Örjan

(Vill man läsa modeteoretiska texter går man med fördel in på bloggen waywewear, där det bl.a. finns en rolig intervju i tre delar med Lokko).

Syket på Pingvin

2006-09-03T13:33:00.001+02:00

Jag tänkte bryta min bloggtystnad genom att hylla Sykets spelning i går på Klubb Pingvin. Klubb Pingvin är Umeås bästa rockklubb, Studions svarta lokal ger en perfekt inramning till banden som spelar där. I går var det nog publikrekord, eller det vet jag inte, det ska man inte fråga mig om, men det var riktigt mycket folk i alla fall och alla tycktes på gott humör. Vi kom dit under svarta paraplyer vid elvatiden. Mellan akterna var det en begåvad DJ som spelade härligt spattig musik, Hot Chip, Uffie-remixer och motsvarande.

Vi hann se slutet på The Most, en grupp som spelade The Jam-punk, och vars medlemmar är jättegamla var det nån som berättade. Något försenade tog sedan Syket vid. För kvällen (och förhoppningsvis även framöver) fem man - med två nya gitarrister - starka vaggade de snabbt in publiken i en elektrisk stämning med orgelloopande "Grillstugan", en drömsk indielåt jag tipsade om på Bodonibloggen redan i våras. Live gör den sig fantastisk. Sedan kom "Glen or Glenda", en vacker ballad i djup mikaelstenbergsk Sävar-moll. "White Trash" var ren industry och Oscar Hildingssons basspel påminde ibland om Peter Hooks. Jag är lite osäker på låtordning och titlar men fem låtar blev det totalt och sista låten, "Jolla Boogie" slutade i mäktig rundgång och distortion. Applådskuren efteråt var lång och uppriktig. Extranummer hade varit töntigt, men publiken suktade efter mer. Bara att gratulera Syket till en av de bästa spelningar jag sett i år.

På fredag spelar de på Schmäck. Det vore synd att missa. Tror du mig inte så gå in på myspace.com/syket och lyssna.

Örjan

Veckans låt

2006-09-01T23:46:00.000+02:00

En kontinuerlig grej kanske. Påminn mig om jag sover.

Bodonibloggen tar er denna vecka till kyrkan, där Justin Timbalands alter ego Bob har problem att lägga ifrån sig crackpipan.

Han bryts ner. Kan någon se honom? Han brukade vara mannen. Kan någon höra honom? Han kommer inte få veta färgen på sin dotters ögon. Drömmar faller isär. Men 3:35 in i eländet öppnas så portarna till gospelhimlen.

Och väl där är det svårt att inte bli hella exalterad!

Det grymma är att killen har minst tre till såna här på skivan (FutureSex/LoveSound, droppar den 13 september här hemma). Alla bör lyssna.

Losing My Way

/A.

Madderfuck that Tältet, madderfuck that bitch!

2006-08-30T02:02:00.000+02:00

All you tält maddafakkers can suck my dick, biiaaaaaatch!!!11!1!111!

A/Ö.

Soo årets låt

2006-08-20T02:20:00.000+02:00

http://www.yousendit.com/transfer.php?action=download&ufid=B3D4921330065F5A

Just cause I got locks that don't mean that I'm a rasta!

Stop stereotypin people! I'm not fakin' like I'm jamaican and I have no drugs!

And my grandmother thought I was my girlfriend!

Hella ryggsäck.

/A.

Bodoni rasar!

2006-08-18T10:43:00.000+02:00

Idag uppmanar vi till hets och anför mot Västerbotten-kurirerns slapphänta publicering av någon kuk som fått plats på kultursidan och skrivit väldigt oinitierat om Brecht. Bodonibloggen söker nu professionella gråterskor.

Hog farm.

2006-08-17T16:32:00.000+02:00

Crystal caravan kommer i helgen hylla Pugh. Spelningen bjuder på överanskande nytolkning.

Bekännelser

2006-08-17T13:54:00.000+02:00

- Jag har tur att jag är i livet. Bodonibloggen har räddat mig.
Hur?
- En delad känsla känner jag. Jag känner mig inte värd, jag vågar inte berätta för min mamma. Eller för den delen för mina vänner, Leif Larsson eller någon som frilansar på TT. Men när helvetet knoppar min ros flyr jag till Bodonibloggen.
- Olycklig kärlek.

Oj ..?
- Får jag komma backstagepass nu till insparksfesten för journalistettorna?

Mer information om Bodonifesten kommer inom kort.

Poesibloggen

2006-08-16T22:01:00.000+02:00

För att bekräfta sin sociala dominans på Umeås och världens bloggscen så presenterar här bloggen:

Augusti

Av Alf Henrikson

Fullmånen lyfter sin sköld i den mörknande kvällen
och päronen svullnar till mognad, storpolitiken
är stingslig och hatisk, åskregnet piskar ibland.
Randiga getingar bygger i uthusets tak,
vassen begynner sin blomning, teaterfolket
samlas ånyo och börjar en ny säsong.
Gräshoppor spelar i gräset, och gulnade blad
faller ett efter ett ur lövverkets grönska.
Semestern är slut för de flesta.

Siempre!

2006-08-15T22:44:00.000+02:00

Just nu hajpar bodonibloggen:
1. Cypress hill.
2. Stora ledare i Adidas.
3. J-Lo's rumpa.
4. Kravmärkta bananer
5. Allt annan ljummen latino-kulthur.

2006-08-15T21:21:00.000+02:00

I morgon bär det i väg till Barcelona. Jag har vart invaggad i en allmän medelhavsstämning ända sen i gårkväll då vi var hos Åsa och Erik och peppade med kronärtskocka och lite lös planering. Det blir nog hemskt kul och skoj.

Vi blir borta en vecka. Och sen är det helg och sen börjar skolan med buller och brak. Då får ni titta efter en kille i espandrillos! Blir kul att se alla igen

Hasta la vista!

Ö

Dagens discofunkklassiker

2006-08-15T11:33:00.000+02:00

Rick James - Big time

Det börjar med ett housigt pianobeat, sedan lite latinska licks. Strax kommer en frejdig blåsorkester in och grunden är lagd för en av de raffigaste partylåtar som gjorts. Året är 1980 och funkens Patrik Sjöberg står på brinken till crossoversuccé. Självförtroendet är korsikanskt och siktet betydligt högre än 2,42. Disco och p-funk i skön förening, som Bodonibloggen vill ha det. Låten finns på briljanta samlingsskivan Motown Disco (Motown Universal).

Ö

Bodonibloggen, strax tillbaks efter en reklampaus

2006-08-14T23:07:00.000+02:00

Knockoutpiller, viagratabletter, och dagenefterpiller - en helkväll på Rex.

Ur familjealbumet

2006-08-14T23:01:00.000+02:00

- Pappa pappa det var så kul på stranden i dag!
- Ja mina söner nu far vi och kör räserbil!
- Oiiii!!!

I dag åkte familjen Bodoni på semester till en hemlig strand söder om Umeå (Norrmjöle). Barnen badade och mamma och pappa vaktade från stranden. Lill-Hannes blev sandig i örat. Då fick pappa Jan Ove komma och torka. Sen hände det inte så mycket mer och så var sagan slut.

Får man vara med i bokkullen?

2006-08-14T17:34:00.000+02:00

Jag läste att kullen rullar, och började fundera själv. Är det okej med en bokkull fastän vi egentligen har gått över till skivkull?

Denna bok har förändrat mitt liv. Ja, dethär var ju supersvårt, men de böcker som kanske inte har förändrat lika mycket som format min världsbild är alla de tintinalbum jag fick när jag var sådär sexsjuåtta år. Tidigt visste jag allt om koks, opiumsmuggling i mellanöstern, att japaner är onda kapitalistiska slavdrivare och att kvinnor är ett hysteriskt ont.

Denna bok har jag läst mer än en gång. Jag har läst Bilbo säkert fyra gånger och, jag skäms men, den blir aldrig bra! Jag läser om och om igen för att förstå vad som är så fantastiskt och blir lika besviken varje gång, kan någon hjälpa mig?! Jag tycker att den är ordinär och lite småtråkig.

Denna bok skulle jag ta med mig till en öde ö. Det skulle nog bli en tropisk kombinerad flora/fauna, man måste ju veta vad som är giftigt och inte!

Denna bok fick mig att skratta. En barnbok som håller även för vuxna och är hur kul som helst är Loranga Mazarin och Dartanjang av Barbro Lindgren.

Denna bok fick mig att gråta. Jag är i hemlighet jätteblödig och gråter ofta till böcker. Det är så mycket bättre och mer privat att gråta till böcker än till exempelvis filmer, där man ofta är bland folk. Offentligehet tar udden av a good cry, tycker jag. Jag grät mycket till Kapten nemos bibliotek, hela boken är sorglig, men speciellt delen med Eeva-Lisa och fisken i vedbon och sen vid sjön i snön. Jag grät och grät. Om man också får nämna en dikt att gråta till vill jag lyfta fram Katt i tom våning av Wislawa Szymborska, det finns få beskrivningar av döden som slår den.

Denna bok önskar jag att jag hade skrivit. Jorge Luis Borges novellsamling Labyrinths vore inte helt fel, jag skulle göra vad som helst för att förstå hur hans hjärna fungerade egentligen. Sen alltså faktiskt, Da vinci-koden vore ju inte helt fel att ha skrivit. Jag menar den må vara skräp, men hey, Elin vill du bli ekonomiskt beroende i hela ditt liv? Ja Tack!

Denna bok önskar jag aldrig blivit skriven. Att Gå dit hjärtat leder dig av Susanna Tamaro finns är en förolämpning mot hela mänskligehten. Och sen, Boken om Blanche och Marie! PO, jag älskar dig och det vet du, och därför gör det extra ont i mig varje gång jag ser denhär boken. Ibland gör du det så svårt för mig! Varför PO? Varför?

Denna bok läser jag just nu. Jag är en ständig flerboksläsare. Just nu: Klagosång över Miguel Pruneda av David Toscana. Ok, lite seg. Blonde Av Joyce Carol Oates, har just börjat, men den är väldigt lovande, samt varvat med Problemhäst och hästproblem av Henry Blake, den är kul och lite lärorik, och man måste ju hålla hästtjejsfanan högt!

Denna bok har jag tänkt läsa. När jag blev tonåring kom min mamma in allvarlig på mitt rum och sa att: Nu är du snart Kvinna, och gav mig Det andra Könet. Jag har tänkt läsa den sen dess men har aldrig kommit mig för. Förlåt Mamma! Men nån gång ska det bli, jag Lovar!

Snart syns vi i skolan!
Pussokram /Elin A

Svenska duvungar?

2006-08-14T16:30:00.000+02:00

Patrik Sjöberg har alltid haft ett rykte om sig som den svenska friidrottens bad boy. I övrigt har sporten haft en närmast fläckfri aura. Inga skandaler, bara Klüft och Kallur-typer. Och snyggingen Sven Nylander för den delen, (som efter karriären satsat på att kränga läbbig new age-filosofi med löjliga framgångsrecept). När Ludmilla dopade sig för att bli bäst på bobsleigh var det underförstått p.g.a. att hon var ryska. "Äkta" svenskar höll inte på med förbjudna preparat. Nähä? Vi borde verkligen jobba med vår självbild i det här landet. Tycker då i alla fall

Ö

Calskrove

2006-08-14T16:11:00.000+02:00

Såg i helgen på Västerbottensnytt om calskrove, en kombination av calzone och skrovmål, som serveras på restaurangerna i Skellefteå. Jag tror jag skulle börja med skrovet och sedan ta pizzan. Om jag nu skulle vilja prova. Det verkar lite bisarrt. Någon som provat?

Ö

Skivkull Skivkull (säg det som du säger Dipset Dipset)

2006-08-12T12:26:00.000+02:00

Denna skiva har förändrat mitt liv:
”Fantastic Damage” av El-P. Man kan skojfriskt prata om ’nere sen dag ett’, men fram till 2002 hade jag egentligen bara platonisk koll på hiphop. Och det var den här skivan – ironiskt nog gjord av en vit tjockis med nuthin but förakt för den samtida kommersiella hiphopscenen – som fick mig att köpa konceptet. Ni vet vad som hände. Idag äger jag fler spetsfundiga wigger-tischor än Lars Ohly gör militärgröna polotröjor.

Denna skiva har jag lyssnat på mer än en gång:
Färre och färre den senaste tiden – ni vet hur svårt det blivit att simma lugnt i en allt strömmare skivflod – men ändå en hel del förstås. De senaste två årens mest spelade torde vara PlantLifes ”The Return of Jack Splash”, Bun Bs ”Trill” samt The Jackas ”The Jack Artist”. Årtiondets mest spelade kan vara ”Xtrmntr” med Primal Scream eller Ace Rock-plattan SAOL nämner. Över en livstid må det vara dött lopp mellan Mannen Vans ”Astral Weeks” och Dylans ”Highway 61 Revisited”.

Denna skiva skulle jag ta med mig till en öde ö:
Maytals-samlingen ”Monkey Man”, utgiven på Trojan. Spelar man bara den här rara och gapiga ska-reggaen tillräckligt högt kommer infödingarna från grannöarna paddlandes med sina pipor på nolltid. Och räddad vill man ju bli. Öde öar har aldrig riktigt känts som min grej.

Denna skiva får mig att skratta:
Det mesta med Louis Logic och Majik Most. Murs. Extended Famm. Masta Ace. Gym Class Heroes nya ”As Cruel As School Children”. Och Anthony & The Johnsons ”I am a Bird Now”. Hohoho!

Denna skiva fick mig att gråta:
”I am a Bird Now” när jag förstod att spektaklet visst bar en ådra av allvarligt uppsåt. Nä men på riktigt, jag gråter inte över musik i sig på det viset, det känns lite offside. Fast har jag en bedrövlig dag och sen utsätter mig själv för Joseph Arthurs ”Come To Where I’m From” kan det hända att jag måste gå till Ica och köpa mer läsk.

Denna skiva önskar jag att jag hade spelat in:
Bra fråga. Men "Purple Rain" med Prince kanske. Jag tycker om både lila, falsett och kodein.

Denna skiva önskar jag aldrig blivit inspelad:
Tjänar föga till att spilla tid på att skriva om dålig musik, men den här vidriga ”Love Generation”-singeln har jag blivit utsatt för några gånger för många i sommar.

Denna skiva lyssnar jag på just nu:
För många, med tanke på att jag ska hinna lyssna in två specifika till veckan. Men Cassie, Defari, Sivion, Gym Class Heroes, Scritti Politti, Oh No, Sleey Jacksons, Devin The Dude och Pharell ligger alla i den mestadels virtuella högen. Jag är heller på intet sätt klar med Islands popprecisa ”Return to the Sea” från tidigare i våras.

Denna skiva har jag tänkt lyssna på:
Outkast nya och aldrig så uppskjutna album. Och Mos Defs fortsatta äventyr i Boogeyman-land förstås. Sen är jag lite nyfiken på det här med finsk microhouse, men när ska man få tid för det?

- - - - - -

Filmkullar och tv-seriekullar lät som en fortsättning det.

/A.

Skivkull

2006-08-11T10:39:00.000+02:00

God morgon. Kull är bra morgongymnastik. I dag är det skivkull.

· Denna skiva har förändrat mitt liv: Suedes Coming up hade avgörande betydelse för mig vid 15 års ålder. Innan den lyssnade jag bara på gangstarap från Los Angeles. Att jag gick över till britpop tror jag berodde på att jag kände mig kölhalad hiphopmässigt. Hösten 1996 var det Wu Tang Clan som gällde i Grubbeskolans uppehållsrum. I stället för att försöka hävda mig där satt jag hemma och studerade Brett Andersons manér i Beautiful ones-videon. Bretts homoerotik underblåste min känsla av utanförskap. Suede var sedan min absoluta favoritgrupp hela 1997, innan jag gick vidare mot nya musikaliska upptäckter.

· Denna skiva har jag lyssnat på mer än en gång: Du, jag tror att jag lyssnat på alla skivor i min skivsamling mer än en gång. Men allra mest? Kanske Suedes Dog Man Star, eller Morrisseys Vauxhall & I, eller Stone Roses debut, eller Isley Brothers 3+3.

· Denna skiva skulle jag ta med mig till en öde ö: Jag skulle nog ta något souligt, kanske 3+3. Den kan jag lyssna på hur mycket som helst. Jag får alltid orgasm av avslutningen "Summer breeze" - "The highways of my life".

· Denna skiva får mig att skratta: Vet inte om det finns nån skiva som får mig att skratta varje gång, men jag brukar tycka att R.Kellys fixering vid sex är kul på ett lite obehagligt vis. Sen är Ludacris ofta en stor humorist!

· Denna skiva fick mig att gråta: Morrisseys Maladjusted.

· Denna skiva önskar jag att jag hade spelat in: D'Angelos Voodoo kanske.

· Denna skiva önskar jag aldrig blivit inspelad: Här kunde jag svara mycket. Jag säger alla skivor med Kent. Alltid irriterar det väl nån.

· Denna skiva lyssnat jag på just nu: Jo då, Girl Talk.

· Denna skiva har jag tänkt lyssna på: Först ska jag nu springa runt Nydalasjön hade jag tänkt. Sen i eftermiddag blir det Isaac Hayes stråk-bombastiska Hot buttered soul. Och jag har ännu inte gett upp hoppet om en ny Dr.Dre-platta. Det börjar bli sju år sen sist, samma tid som förflöt mellan The Chronic och 2001.

Fyll gärna på i Bodonibloggen!

Örjan

Kull

2006-08-10T11:06:00.000+02:00

God morgon. Här kommer mina svar i kullenkäten som sveper fram.

Denna bok har förändrat mitt liv: Flera, men Dorian Grays porträtt av Oscar Wilde skulle jag nog säga. Det var det första jag läste som inte var en svensk deckare. Sedan måste jag nog, trots att jag tänkte försöka undvika svara L*** A**** på allt, nämna Tåbb med manifestet här.
Denna bok har jag läst mer än en gång: Ganska många. Flest gånger kanske Nedstörtad ängel. Formatet är ju så behändigt i den.
Denna bok skulle jag ta med mig till en öde ö: Min världsatlas.
Denna bok får mig att skratta: Min galna hage av Povel Ramel, Daddy 'O med Bertil Pettersson och Lasse O' Månsson, och det mesta av L*** A*****.
Denna bok fick mig att gråta: Det har nog inte hänt.
Denna bok önskar jag att jag hade skrivit: Falskmyntarna av Andre Gide, bl.a.
Denna bok önskar jag aldrig blivit skriven: Da Vinci-koden.
Denna bok läser jag just nu: Gunnar D Hanssons Nådens oordning, The rough guide to Barcelona, Göran Häggs Välfärdsåren.
Denna bok har jag tänkt läsa: Faulkners Ljus i augusti ligger närmast i tur.
Dessa fem personer kullar jag: Stefan /Erik , Jonas, Jenny samt alla förutom jag som har lösenordet till Bodonibloggen. Sen har nog alla de få bloggare jag känner redan svarat är jag rädd. Ledsen om jag glömt nån.

Passar avslutningsvis på att nämna den här listan i sammanhange.t

Slapp stil sensommarns giv

2006-08-09T13:14:00.000+02:00

So last season.

Jag har kommit fram till att en slapp klädstil är eftersträvansvärd så här i sensommarvärmen. Vida skjortor som glider ner från axeln, "italiensk" underbeklädnad, oknutna skor. Det ska se ut som att någon kastat kläderna på en från avstånd - och träffat bara hjälpligt.
En darttavla där någon prickat ytterkanterna men aldrig varit i närheten av den skräddarsydda garderobens bullseye - det är m.a.o. augusti månads stilideal. Några frågor?

C-Ö

PS 1. Liknande värme har jag bara varit med om somrarna 1994, 1997 och 2002.

PS 2. Maggans senaste drängfylla kan ni läsa om här.

Game Set Match, Bitches.

2006-08-08T00:48:00.000+02:00

– Jag vill tacka världens alla jävla pingpongasiater.

Jodå. Det var kattens lek med råttan när Bodoni Open i bordtennis under måndagskvällen gick av stapeln i en dunkelt upplyst källarlokal på Nydalahöjd.

Waldner...

...lirade, trots ett deformerat racket host'en prackat på honom, pikéskjortan av såväl Örjan Rosskopf...

...som den av psoriasis svårt besvärade Hannes Karlsson...

Och den överlägsne Waldner bjöd publiken - en crackspindel i rumshörnet - på finfin bordtennis. Höga ballongplockar, finurliga slajsar och ett fotarbete i hästvägg utlöste karaktäristiska raseriutbrott hos främst Rosskopf. Vid ett tillfälle blev han så upprörd över pausmusiken (Lil Wayne, Boot Camp Clik, ett Game-mixtejp och nya J.R. Writer) att han helt sonika gick lös på tävlingslokalens spartanska inredning. Karlssons sätt att sörja de många förlusterna tog, som det heter, mer Jimmy Nordinska proportioner. Utanför restaurang Shadow på bostadsområdet Mariehem ska han enligt utsago kraftigt berusad ha irrat runt endast iförd ett par marinblå trosshorts och en med racketklister fastlimmad chipspåsebandana. Tävlingsledaren Erik "Ekan" Lindh uppger dock att Karlsson alldeles nyss lyckligtvis fångats in av polis.

Turneringsegern ska givetvis firas, hälsar Waldner. Han berättar att han ska avnjuta en segercigg och sen cykla ner på McDonalds och subtilt höra sig för om någon månne vill knulla med en mästare. He ain't sayin them is golddiggers, men ni kan storyn.

I morgon fortsätter mästerskapet med tennis och Waldner har redan hunnit känna på tävlingsbanorna nere på Nolia.

– That nucka Pim-Pim haven't got shit on me, ska han ha sagt i samband med bollandet.

Det ligger något i det.
Vi på bodonibloggen önskar honom och de andra deltagarna all lycka.

New York Doll

2006-08-07T22:47:00.000+02:00

I Bodonibloggens lilla serie om rockens döda arthrar har vi i dag kommit fram till Arthur Kane (1949-2004), vars liv förtjänstfullt skildras i Greg Whitleys dokumentärfilm New York Doll från förra året.

"Killer" Kane var basist i New York Dolls, ett band vars första album från 1973 pryds av ett av rockens kändaste - och mest dekadenta - omslag. Det är Kane som sitter längst till vänster och såsar, med drink i hand och cig i trut. Man kan tänka sig att omslaget var visuellt sprängstoff i USA på sjuttiotalet. I England hade visserligen David Bowie lanserat sitt androgyna alter ego Ziggy Stardust snäppet före Dolls, men DET HÄR var samtidens konservativa rockscen inte beredd på. Fem knarkande transvestiter liksom, det var ju både sjukt och farligt. Inte konstigt att New York Dolls snabbt blev ett kultband. Många beskriver dem som ett startskott för punken.

Efter bara något år splittrades Dolls, och Kane gick in i ett alkoholmissbruk som varade till 1989, då han blev mormon, något han förblev fram till sin död 2004. Han jobbade som arkivarie på rörelsens släktforskningsarkiv i Utah. Men drömmen att återförenas med sin gamla grupp dog aldrig, och den förverkligades för en kväll då Morrissey, filmens gode fe, förde de tre kvarvarande originalmedlemmarna samman för ett gig på Meltdownfestivalen i London. Det är vackert att se det första mötet på 30 år mellan Kane och David Johansen, sångaren, som under åren blivit något av ett hjärnspöke för den stillsamme Kane. De bådas vitt skilda livsföring till trots, när de äntligen träffas är det som de bästa vänner.

Bara tre veckor efter återföreningskonserten dör Arthur Kane i leukemi. Sorgligt men dramaturgiskt nästan för bra för att vara sant. Alla som gillar rockhistoria bör se New York Doll, men jag kan inte låta bli att fråga mig varför Bob Geldof alltid måste vara med i såna här filmer.

Örjan Thunders

En lista för v 31

2006-08-07T10:25:00.000+02:00

Trots att det redan blivit v 32 tänkte jag bjussa på v 31 i listform. Dvs den gångna veckans bästa grejer (typ upptäckter och återupptäckter) i min värld. Det är ingen rangordning.

Morot- och halloumisallad (med hasselnötter)
Bruschetta (på invito)
"Devil's Pie" (låt av Rhymefest, tack saol)
Igelkott (djur på Campus)
Gårdsfestival på Ön
Real thing in performance 1964-1981 (Marvin Gaye-dvd)
Mittbena (detalj)
Fab 5 Freddy hälsar på hos Snoop och hans kompisar (laidback klipp från 1993)
"yessur" (Pharrells sätt att säga det)
"De vänligas lek" (sista kapitlet i "Fromma mord")

Curry-Örjan

min helg

2006-08-07T09:51:00.000+02:00

Jag tänkte, jag skulle berätta vad jag gjort i helgen. I fredags var jag och åt på Invito tillsammans med fam. Holmgren. Det var hemskt gott, särskilt bruschettan man fick före fisken, som i sin tur var lite för blöt. På maten drack vi njaffe. Det var hemskt mycket folk på torgets uteserveringar den kvällen. Senare blev det bråk på stan kan man läsa i dagens VK. Men då hade vi sedan länge åkt hem. Jag och Karin för att kolla på Marvin Gaye-dvdn.

I lördags kväll cyklade jag till ön Ön. Det var sjukt långt dit. Men väl där var det fint, som på vischan. Trots att jag bott i Umeå i 12 år var det (tror jag) första gången jag var på Ön. Skälet till mitt besök var att det var Gårdsfestival på en av gårdarna där, en trevlig liten folkfest i och utanför ett garage. De som anordnade var några glada vänner typ, däribland Ola och en tjej som heter Alex (som f.ö. hade en fotogenomgång med oss på utbildningen i vintras). Tidigare under kvällen hade Syket spelat, men dom missade jag, däremot hann jag se Ola, som numera kör solo, ensam med en gitarr. Tidigare har han varit sångare i bandet Leyton Orient (tillsammans med bl.a. Syket-Oscar). Den här kvällen körde han fyra låtar och avslutade med "You stole away my youth". Det gillades. Sedan var det en skön snubbe som körde lite konstig sång över en elorgel och efter det åkte jag hem. Somnade till Gunnar D. Hanssons Nådens oordning. Studier i Lars Ahlins roman Fromma mord.

I övrigt har jag jobbat ICA hela helgen. Men det var också sista gången i sommar. Nu ska jag vara ledig hela tre veckor innan skolan börjar. I dag blir det kanske en repa på stan. Vad vet jag.

Ö

Arthur Lee 1945-2006

2006-08-04T13:24:00.000+02:00

Arthur Lee är död. Mannen bakom Loves Forever Changes. När jag hör öppningslåten på den skivan, "Alone again or", får jag en inre bild av en sommarkväll i Los Angeles på sexitotalet. Det är solnedgång och en mexikansk mariachiorkester står och spelar en sorgsen serenad i ett gathörn. Jag antar att det är trumpeten och den plockande spanska gitarren som gör det.

Tillsammans med Beatles "Fool on the hill" är "Alone again or" den finaste och sorgligaste låt jag vet från sextitalet. Fästet lossnar alltid lite under fötterna när Lee sjunger de där vaga raderna "Yeah, I heard a funny thing/ Somebody said to me/ You know that I could be in love with almost everyone/ I think that people are/ The greatest fun/ And I will be alone again tonight my dear".

Får mig att vilja stoppa blommor i håret och åka till Kalifornien direkt.

Ö

Jag sitter här och funderar

2006-08-04T13:23:00.000+02:00

Jag funderar på att börja med kroppssmör.

Ö

Dofternas topp 11

2006-08-02T12:28:00.000+02:00

1.Bensin
2.Nyklippt gräs
3.Regnvåt asfalt
4.Sommarkväll i storstad
5.Päls
6.Hud
7.Hägg
8.Nysågat trä
9.Nylagd asfalt
10.Stearinljus, nyss släckt
11.Curry

Ö

Skördemånad

2006-08-02T11:35:00.000+02:00

Augusti som man såg det förr, när det hette skördemånad.

Nu har augustin kommit och det är, precis som alla månader från maj till september, en bra månad. Det brukar vara en hög luft i augusti. När augusti kommer fyller min mamma alltid år. Det här året stack vi åt henne en skål. Jag förknippar augusti med min mamma. Hon brukar säga att det här är den bästa månaden. Det beror på att hon gillar att plocka bär. Ingen plockar bär som min mamma.

När jag tänker på augusti tänker jag även att det brukar vara premiärer för kräfta och surströmming den här månaden. Jag tänker: det brukar vara roliga fester i augusti. Jag tänker: kanske kommer den som min vän Ola är med och arrangerar i helgen på ön Ön vara en av dem. Sedan tänker jag: Barcelona, det blir nog festligt det med.

Sedan tänker jag: i dag är jag ledig. Det är tur. Jag tänker: Synd att jag inte har nåt kaffe hemma. Det hade varit gott. Snus och kaffe. Tur att jag har skjortan uppknäppt. Det är så jävvla varmt. Synd att jag sitter inne och bloggar nu, tänker jag sen. Jag skulle mycket hellre vilja sitta ute. Solen är så go och fin i dag. Snart ska jag gå ut. Jag tänker: Tur att vi har en sån fin uteplats nedanför balkongen. Synd att dom håller på att klippa gräset där nere. Det bullrar så hemskt. Tur emellertid att det luktar så gott med nyklippt gräs. Och det heter väl: augustibuller. Synd att jag måste läsa ut den där trista Klockan klämtar för dig i dag tänker jag. Tur att det det bara är 60 sidor kvar. Sedan, tänker jag, ska jag läsa Faulkners Ljus i augusti. Det bestämde jag redan när jag köpte boken på rean i vintras, att det skulle passa bra att läsa den i augusti. Sen tänker jag: det kommer se snyggt ut. Kanske nästan lite väl snyggt, lite väl välmatchat. Nå, tänker jag. Jag får väl göra det på ett nonchigt sätt, inte "se på mig, jag läser Ljus i augusti i augusti"-sättet. Tur att nonchig ingår i mitt utbud av gestik.

Som ni märker är mina tankar inte särskilt avancerade så här på onsdagförmiddagen. Jag tänker inte särskilt långt, utan noterar mest olika sakförhållanden i termer av "tur" och "synd". Men så utnyttjar jag också bara ca 80 % av hjärnans kapacitet. Nå, 90 då.

Curry-Örjan

7 fina

2006-08-01T19:55:00.000+02:00

På sin blogg har Karin listat sina favorit-skivomslag, en kul idé som jag tar tar mig friheten att planka. Det här är sju jag gillar. Bra skivor är det också (omslag och musik hänger ganska mycket ihop, ett album är en helhet osv).

Vad kan man säga om det här då? Om svartvitt, soldis och speglar är Karins grej tycks porträttbilder, pastellfärger och blommor vara min.

Kolla också in Stefans digra skivgenomgång på Tunnelbacken-bloggen. Där är det inte omslagen som är i fokus, utan musiken.

Ö

En lista för v 30

2006-07-30T19:44:00.000+02:00

En vecka är snart förbi och vad passar då bättre på en blogg än en lista över de senaste sju dagarnas bästa grejer (typ upptäckter och återupptäckter) i min värld. Kanske blir det här ett återkommande inslag. Det är ingen rangordning här nedan.

Hälsingeostkaka (efterrätt)
Kuggören (Fiskeläger)
Whitstable bay (ale)
Honky-tonk (sätt att spela piano)
"Den allvarsamma leken" (roman av Hjalmar Söderberg)
Twister (GB-glass)
"Bossy" (Låt av Kelis)
Göran Hägg (satiriker)
Kanalje (ord)
"Tilted" (låt av Lupe Fiasco)

Örjan

Vafalls

2006-07-30T18:34:00.000+02:00

Här sätter man sig med Hemingways "Klockan klämtar för dig" och väntar sig nåt hårdkokt, men vad möts man av? Erlebte Rede! Fjask-Ernest!

Ö

Hallgerds språkskola: våga vara vag!

2006-07-29T18:44:00.000+02:00

Målar du ofta in dig i ett hörn, är du alltför kategoriskt entydig eller motsvarande? Känner du att du borde sväva mer på målet, eller motsvarande, utan att behöva precisera vad du menar? Exakthet, och motsvarande, är inte alltid bra. Ibland måste man våga vara vag, eller motsvarande.

Gör då som mig, släng in ett "och/eller motsvarande" så ofta du bara kan! På så sätt behöver du aldrig stå till svars, eller motsvarande, inför nån. Det kan vara bra om man planerar nåt lite löst så där, eller om man vill skryta utan att behöva ljuga, och motsvarande.

Ha en fortsatt trevlig semester, eller motsvarande.

Bodonibloggens språkexpert
Hallgerd Wall

Skaffa in lite herrkläder, Indiska!

2006-07-29T18:18:00.000+02:00

Det var nåt sånt här jag tänkt mig.

I dag var jag på stan och blev sugen på nåt indiskt. Vanligtvis brukar det vara indisk mat jag blir sugen på (chicken tikka kanske, eller nåt med curry). Men den här gången var det indiska kläder jag fått upp peppen på. Jag föreställde mig själv glida omkring i nåt ljust kräppat tyg i lärft. Luftigt skulle det vara, och somrigt. På så sätt, föreställde jag mig, skulle jag ge intryck av att äga stan (vilket jag iofs redan gör).

Så jag gled in på affären Indiska vid ReTo och tänkte det här blir ju perfekt. Men så upptäckte jag att de bara hade kläder för kvinnor. Sarier och motsvarande. Besviken och utan lärft fick jag gå därifrån. Besviken och lite arg.

Om ni läser det här Indiska: hur länge tänker ni behandla oss män som kastlösa?

Curry-Örjan

Så ni vet

2006-07-29T00:30:00.000+02:00

Nu ska jag raka bort skägget.

Ö

Bodonibloggen hyllar: Matjessill och hälsingeostkaka

2006-07-29T00:16:00.000+02:00

Den middag vi åt i går förtjänar en bloggpost för sig, för den var så sjukt god. Först var det matjessill med potatis, gräslök och gräddfil. Min farbror berättade att ordet matjes är holländska och betyder jungfru. Således är ordet etymologiskt besläktat med engelskans maid (jungfru) och tyskans Mädchen (flicka). Matjessill betyder alltså jungfruelig sill. Vad som gör den jungfruelig vet jag inte. Kanske är Bodonibloggen också en jungfruelig blogg?

Efterrätten toppade förrätten och det var styvt jobbat, men ändå väntat, för det som vankades var äkta hälsingeostkaka i saftsås (se bild). Seg och underbar, och utan läbbiga gryn som i den småländska. I Forsa väster om Hudiksvall bor en kvinna som pushar ostkaka till hela regionen. Vad hon heter har jag glömt, men det var hennes vi åt. Jag åt min på ett slafsigt sätt.

Örjan

Min hälsingevecka

2006-07-28T22:37:00.000+02:00

Njutånger. Foton av Karin.

Utan att ha rakat mig på hela veckan är jag nu tillbaka i Umeå. Jag vandrade in i staden söderifrån, barfota och med ett stort yvigt skägg som böljade för vinden. Bodonibloggens frälsare är tillbaka. Men var är palmerna?

Mitt skägg balanserar på gränsen mellan snubbigt ballt och gamm-sunkigt. Eller förresten, den är nog redan passerad för ett antal dar sen. Så låt mig urskuldra: Så fort jag kommer till mina släktingars sommarställe i Hälsingland brukar jag alltid förvandlas till en liten hippie. Jag blir lortig under naglarna och hårig i ansiktet. Det beror på att jag regredierar och blir ett naturbarn. Jag förglömmer den vuxne mannens förpliktelser att tvätta och raka sig. Allt detta eftersom det är så vackert i naturen. När jag går där vid vattnet längst in i Njutångersfjärden upplever jag att jag befinner mig i paradiset. Jag är odödlig och inget kan skada mig.

Men det är inget hippiekollektiv jag vistats hos. Mina släktingar är långt ifrån hippies. De är skötsamma svenska tjänstemän som håller sig själva och gården rena och snygga. De klipper gräset regelbundet och bjuder gärna på kaffe. Jag tycker jättebra om dem. Men det är synd att jag aldrig är där samtidigt som min bror och mina kusiner längre. Vi var som en liten buskvartett på somrarna när vi var små. Spelade hartsfiol och motsvarande.

Tillsammans med min pappa har jag och Karin under veckan åkt runt i hela norra Hälsingland. Åberopandes min a-kurs i etnologi konstaterade jag strax att hälsingen i gemen är Sveriges motsvarighet till knivfinnen. Särskilt i Dellenbygden visar man en förkärlek för att dra kniv. Där - i Bjuråker - huserar också Bror Eric, den lokalt-folkliga bildkonstens motsvarighet till Östen me Resten (också från Hälsingland).

Hälsingekusten rymmer förvisso många idylliska pärlor. Borka brygga är en av dem. Men för att komma dit måste man färdas genom Enånger - och där skjuter dom skarpt. Då är det tryggare att besöka de gamla fiskelägren på Hornslandet: Hölick och Kuggören. Hölick för den som vill ha mer komfort. Kuggören för den som vill ha det lite kargare. Kuggören ligger alldeles mot det öppna havet. Det är en av de platser som läses upp i radions sjörapport. Bara en sån sak är ju lite stor. (Under det senaste året har jag läst en 7-8 kåserier eller motsvarande som handlar om att sjörapporten är så "mystiskt hemlighetsfull, som en dikt").

På Hudiksvalls Tidning sommarjobbar förresten Hanna K och Alexandra S som i våras gick ut journalistutbildningen i Umeå. Och i en gratistidning hade man rankat de 100 främsta hälsingarna. Victoria Silvstedt toppade, före Anders Celsius, Tomas Brolin och Lill-Babs. På topp tio fanns även Peter Stormare och Agneta Sjödin.

Till crescendot av R.Kellys "The storm is over",
Örjan

Semester

2006-07-23T20:34:00.000+02:00

Nu är det semester en vecka för mej. Det är jag värd efter helgens jobb. Charkdisken var sönder så jag fick kånka korv och pastejer till och från lagerkylen. Roligare kan man ju ha, särskilt när det är fint ute.

Men som sagt.

I morgon åker vi till släktens sommarställe i Njutånger. Där har jag varit varje sommar sen 1981. Det blir bad, båtkörning, div. strandhugg och häng med farmor. Med mig på resan tar jag "Den allvarsamma leken", "Klockan klämtar för dig" och sudoku.

Om ni vill kan ni ju kolla in grädden på 80-talets soulmos:
Roger - I wanna be your man

Ö

Natten mot lördag 22

2006-07-22T00:59:00.000+02:00

Tjinna tjinna små vänner av Bodoni blog. Snart ska jag rulla i sängs. Men först tänkte jag göra mig hörd här en sväng. Jag menar, det är ju inte varje dag man har vägarna förbi :P (...)

Det här skrivs efter några glas vin hemma hos Ola tillsammans med Gustav och Fiskbetonad. Ola introducerade oss för smaksensationen gorgonzola, water crackers och sviskon. Det var en höjdare (prova!). Vi babblade om top secret grejer. Fiskbetonad var vaken nästan hela tiden (...). Vi lyssnade på Charles Aznavour, Hot Chip, New Order och Ron Sexsmith. Jag gillar musik, det har jag alltid gjort, det är mitt gebit.

I övrigt har jag nästan bara jobbat den här veckan. Det är gammalt och blodfattigt. I helgen ska jag jobba också. Det blir riktigt kefft.

Ibland funderar jag lite över den här bloggens prägel. Jag ser nu att Åsa skrivit ett inlägg på den. Det gör mig glad. Men i övrigt tycker jag mest att det läggs ut en man massa larv. En dag kommer kanske webbhistorikerna att sitta och tänka vad är det här för skit. Men man dansar väl för stunden, eller hur.

För att ge den här bloggposten åtminstone ett visst existensberättigande tänkte jag som avslutning rangordna de norrländska städerna efter hur peppande jag tycker att de är. OBS! För stunden.

1.Umeå. Den bästa staden i Norrland. Jävulsk tillväxtkraft. Här har jag bott länge nu. Kom inte och dissa.
2.Östersund. Det är en fin stad. Det är längs Prästgatan grejer händer. Och jäms Storsjön.
3.Hudiksvall. Glädje, stegrande bockar, fiskargubbsromantik. Fullt ös sommarn lång.
4.Sundsvall. Norrlands vilda västern. (+ att Kjell Lönnå är Mr. Sundsvall)
5.Härnösand. Norrlands Athen.
6.Piteå. Norrlands riviera.
7.Luleå. Typ en ganska tuff stad. Hamnen drar upp betyget.
8.Kiruna. Norrut ska det va, annars får det va. (...)
9.Sollefteå. Nipstaden.
10.Haparanda. Gränsernas stad. Fin skärgård.
11.Gävle. Lever på gamla meriter.
12.Lycksele. Medioker stad i södra Lappland.
13.Sandviken. Christine kanske opponerar sig, men jag vet inget om den här staden, den ter sig profillös.
14.Skellefteå. Gudarna ska veta att jag försökt uppskatta den här staden. I tried and I failed.
15.Örnsköldsvik. Stål, våld och hockey= En hotfull stad.
16..Boden. Järnvägsknut och lumparfäste. Ångest bara förnamnet.
17.Bollnäs. Allmänt ofräsch stad i det inre av Hälsingland.
18.Söderhamn. Får jag ett bud? Någon?
19.Kramförs. Så kefft det kan bli. God natt.

Örjan

slut på det roliga

2006-07-21T22:17:00.000+02:00

Kul att du håller bloggen levande Örjan, alltid ett nöje att läsa dina inlägg. Själv njuter jag av de sista lediga dagarna i juli, på måndag drar jag på mig nummer 37 igen. Platsen är Sporthuset. Det har varit en intensiv ledighet. Först for vi (jag och Dylan)ner till Stockholm där vi mötte hans föräldrar och lillebror. I fyra dagar gjorde vi sedan huvudstaden med mig som guide, tolk och allmän rådgivare. Tilläggas bör att vi bodde fem personer i ett hotellrum avsett för två. Kände jag inte hans föräldrar innan så gör jag det nu.
Sen drog vi till Kiruna för att fjällvandra med mina päron och min lillebror. Mamma och Pappa Dylan flög bokat medan vi ungdommar skulle åka stand by. Det gick obra och vi fick åka ett tre timmar försenat nattåg istället och missa VM-finalen. Bittert. Lite roligt dock att när mina föräldrar skulle hämta Dylans på Kiruna flygplats tog dom fel och försökte få med sig ett par andra turister som konstigt nog inte ville åka med i vår fina volvo.
Sen gick vi, till Kebne, till Tarfala, och tillbaka till utgångsstationen Nikkaloukta. Inga slagsmål utbröt utan alla verkade komma övernes. De båda småbröderna enades om att "nature sucks" och föräldrarna skrattade gott åt varandras skäms trots att ungefär hälften av alla roligheter försvann i översättningen.
Allt som allt stannade familjen i Sverige i två veckor och for hem igår. Pappa var helt förbluffad över att amerikaner kunde vara så trevliga och normala(!) och mamma började prata engelska med katten. Alvarligt.
Nu återstår fyra veckor på Intersport och en vecka ledigt innan skolan börjar igen. Dylan far hem om mindre än tre veckor. Jag vet inte hur många som frågat hur det känns att han ska åka den senaste tiden. Det känns ungefär som att hjärtat ska bo utanför kroppen en stund. Folk har väl överlevt värre. När vi var i Kroatien träffade vi ett amerikanskt par vars han tjänstgjort i Irak i 15 månader och hon aldrig varit säker på om han levde eller inte när hon vaknade på morgonen. Man ska inte klaga.
Hoppas att ni har det bra därute. Vissa har man ju sett till, andra inte.

Pensionärerna

2006-07-19T22:00:00.000+02:00

Fram till klockan tre-fyra på eftermiddagarna är det nästan uteslutande pensionärer som handlar i affärn där jag jobbar. Det är ganska trevligt med pensionärer tycker jag. Man märker hur det för många är dagens högtidsstund att gå och handla. Kanske, tänker jag ibland, är jag som kassör den ende de pratar med på hela dagen. Så jag försöker vara så trevlig som möjligt och ge dem ett snällt leende.

Det finns bara 5-6 stammispensionärer som man bävar inför när de nalkar sig kassan. En av dessa är genuint elak, de övriga så döva eller på andra sätt hjälplösa att det alltid blir en jobbigt stor apparat att få dem att förstå hur de ska betala eller dra sina kort.

I övrigt är det för det mesta nöjsamt att handskas med pensionärerna. Många som småpratar med en är egensinniga på ett bra sätt. Det blir mycket prat om vädret förstås, och ibland om vad som står på tidningarnas löpsedlar. Men sedan får man sig också många anekdoter och aparta små synpunkter till livs. Jag känner till de flesta kunder så bra att jag vet ungefär vad de kommer att köra för race redan innan de öppnat truten. I några fall vet jag exakt vad de kommer att säga. I andra inte mer än att det här kommer bli roligt.

En icke försumlig andel av pensionärerna är vandrande ordspråkssamlingar. Sentenserna fördelar sig ganska jämt mellan kärv levnadsvisdom och Hasse Tellemarsk glättighet. Könsmässigt kan man dock skönja en klar tendens: Gummor står för 75 % av den förra genren och gubbar för 75 % av den senare. I dag mellan 14.30 och 17.30 registrerades följande uttryck/citat:

"Det är en förunderlig tid vi lever i."
"Det är ett helvete att vara gammal."
"Och så nåt för nerverna." (tar cigg)
"Prutat och klart!"
"Det man inte har i huvve får man ha i bena."
"Hej du glade!"
"Tur man ha nån som sköt peninga!" (pekar på frun)
"Bra minne men kort."
"Unge man"
"Jämnt skägg"
"Jag brukar säg 'De drabbar ingen fattig' ... Då skratta döm."

Örjan

Fotnot: Kepan är nån sorts förtidspensionär skulle jag tro, honom har vi redan behandlat, som tur är är hans ihärdighet unik i sitt slag, även om, det ska inte förnekas, en och annan pensionär ibland uppvisar hans påfrestande tendenser.

Lönnå-enkät

2006-07-19T13:41:00.000+02:00

I dag kör vi en bild på Kjell Lönnå för att neutralisera gårdagens bild på goths. Lönnå, nyligen 70 fyllda (grattis!), är nämligen så långt man kan komma från en goth. Han är barnkär, lite "full i sjutton", frikyrklig och omtyckt av gamla damer. När jag var liten på 80-talet var Kjell Lönnå på TV hela tiden. Kjell Lönnå och Fragglarna, det är mina äldsta TV-minnen. Bodonibloggen vet inte riktigt vad den ska tycka om Kjell Lönnå, förutom att han har ett fint efternamn. Är det nån som har nån åsikt?

Örjan

Hur gör goths?

2006-07-18T14:48:00.000+02:00

- O min lilla fladdermus.
- Du och jag döden.

Jag tycker det är kul med goths. Jag är full av beundran för deras gravallvar, deras tuktade fasad. Men det finns mycket som jag inte förstår också. Bland annat hur de står ut i sina svarta kläder på sommarn. Och framför allt hur goth-par gör när de ska vara kärvänliga inbördes. För de kan ju inte gärna nojsa och säga gulliga saker. Det skulle väl strida mot den subkulturella koden? Fast de kanske gör det på ett ironiskt sätt? Eller så blandar de in en massa dödsromantiska element så att de blir okej. Eller så nojsar de inte alls, de kanske bara plågar varandra med sarkasmer. Som Nemi. Nå, jag får väl gå till Club Greyscale och fråga helt enkelt. Eller så inte.

Örjan

Samtal på jobbet

2006-07-18T10:43:00.000+02:00

Chefens fru: Happ Öjje blir det nå särskilt i sommar då eller?
Jag: Ja det blir en resa till Barcelona faktiskt.
Chefens fru: Men gud så kul det är en jättefin stad, shopping och playa två i ett allt man behöver på ett å samma ställe, happ blir det du å bruttelibruttan (!) då eller?
Jag: Ja, vi och ett annat par.
Chefens fru: Men gud vad roligt det blir säkert jätteroligt vi var ju där för tre fyra år sen det var jättebra en av de bästa städer jag varit i så himla mycket å se å göra.
Jag: Jag kan tänka mig det.
Chefens fru: Men det kan va riktigt varmt så det är tur att playan ligger i närheten så man kan gå ner å svalka sig annars skulle man aldrig stå uuuut!
(Chefen kommer in)
Chefens fru: Hörde du att Öjjeböjje ska till Barcelona i sommar.
Chefen: Härligt! Men då ska du då passa dig för å beställa taxi. Det går då jävlar inte att få tag på en taxi i den staden.
Jag: Jaså?
Chefen: Eller det kanske var en annan stad?
Chefens fru: Ja det var ju Lissabon!
Chefen: Ja det var ju Lissabon det ju! Ja det var en jävla stad. Då är det mycket bättre å fara till Barcelona.
Jag: Ok, ja det är kul att ha nåt att se fram emot i sommar.
Chefens fru: Ja precis, så man står uuuut!

Ö

Vi på bloggen: Oden Modin

2006-07-17T22:24:00.000+02:00

Tillåt oss att presentera Oden Modin, förmodligen den bizarraste medarbetare vi har här på bloggen. Oden Modin kallar sig koordinator och bär som sådan huvudansvaret för kontakten mellan bloggare och bloggläsare. Han pratar mycket om att "skapa plattformar för dialog och interaktion". Han säger att han genomför enkäter och läsarundersökningar för att "vibba av" vad besökarna tycker om olika inslag på bloggen. Men resultat från några sådana har vi ännu inte sett röken av. Vi börjar misstänka att Oden Modin mest går omkring och undviker arbete. Han fick sitt jobb genom att vicka förföriskt med stjärten på en fest i våras. Men nu börjar vårt tålamod tryta så snart får han kicken.

Trots sitt hedniska namn är kristendomen Oden Modins religion. Han är EFS:are närmare bestämt.
- EFS är grymt ball, berättar Oden. Varje söndag klockan elva är det tuff predikan och cool elkeyboard till psalmerna, ba.
Det låter ju fräsigt.
Ja visst liksom. Psalm'n'roll!
Just det, Oden. Tack för pratstunden.
Hej, det är potatis mannen. Nu ska jag gå och ragga brudar!

Dagens album

2006-07-17T16:07:00.000+02:00

Det här skulle man kunna säga är dagens album. Det är Funkadelics "Standing on the verge of getting it on" från 1974. Det är röjig rockenroll med få motsvarigheter i min skivsamling. Titta på omslagsbilden. Titta vad spännande den är. Musiken inuti är lika spännande. Spejsig. Ett bra ord. Spejsig är nog det mest peppande adjektivet när man ska beskriva musik. Nu far jag till jobbet.

Örjan

Bästa sommarhitsen

2006-07-16T20:18:00.000+02:00

En sommarhit är en låt som spelas konstant på skvalradio och mindre nogräknade uteställen under en hel sommar. Vissa år finns det en låt som är outstanding, THE sommarhit, men oftast är det en 3-4 stycken som konkurrerar om titeln. Oftast, om man har alla korna hemma, avskyr man sommarhittarna redan från början (de flesta är ju rena plojlåtar). I andra fall kanske man tycker att låten är bra - tills man lessnar på den. När en låt som är bra på riktigt kvalificerar sig till sommarhittarnas division får man vara tacksam. Det är låtar man kan återvända till även när sommaren är slut. Så var t.ex. fallet år 1992 med Shabba Ranks "Misterloverman", 2000, med Håkan Hellströms "Känn ingen sorg för mig Göteborg", 2002, med Nellys "Hot in herre", 2005, med Daddy Yankees "Gasolina" och kanske t.o.m. i år, med Shakiras "Hips don't lie". Den bästa sommarhitten genom tiderna är naturligtvis 1994 års "Regulate" med Nate Dogg & Warren G, men det är tveksamt om den kan räknas, tror aldrig den var tillräcklig stor här i Sweden.

Av 2006 års övriga sommarhits (totalt 4) finns det ingen som är bra på riktigt, men för att vara sommarhits finns det åtminstone en som är riktigt bra, och det är Paris Hiltons "Stars are blind", en låt i samma lättreggaepopskola som John Holts "The tide is high". Av de övriga två är Mange Schmits "Glassigt" ganska dålig, och, tvi, tvi, "Boten Anna" så erbarmlig att den gör Dr. Bombay, Da Buzz och Raymond & Maria sällskap i Infernos nedersta krets.

Det här är avslutningsvis mina favoritsommarhits genom tiderna. Min tideräkning börjar omkring 1992 (då Inner Circle härjade med "Sweat (a la la la la long)"), och listan inbegriper inte låtar som är bra på riktigt (se ovan).

1.Haiducci - Dragostea din tei (2004) Briljant singalong - på rumänska.
2.Paradisio - Bailando (1997) Den här spanska låten känns som en sorts slutpunkt för den eurodiscovåg som ägde rum under 1990-talet och som nu fått en revival.
3.Paris Hilton - Stars are blind (2006). Jorå, så bra är den allt.
4.Hanson - Mmmbop (1997). Tuggummi.
5.Big Mountain - Baby I love your way (1993). Lättreggaepop i samma skola som se ovan.

Örjan

Lördagssömnig bloggpost

2006-07-15T21:51:00.000+02:00

Det är lördagkväll klockan 10. Jag sitter med ben i kors och apelsinjuice i glas. Vid tv:n bakom mig sitter Karin och ser på Veronica Mars. På balkongen utanför ligger Stina på sitt träd och tittar ut genom nätgallret. Maja vet jag inte var hon är, men hon ligger väl utslagen nånstans i lägenheten. I dag har jag jobbat 8-19 och är därför ordentligt mör. Mör på ett bra sätt, skönmör. Snart ska jag gå och lägga mig men först tänkte jag blogga litet för det är så trevligt att blogga tycker jag. Det gör mig harmonisk. Att bloggen lever och mår bra. Det är lite som dom som pratar med blommorna när dom vattnar dom. På samma sätt ser jag till bloggen genom att skriva i den. Det blir vad vissa skulle kalla "ett ändamål i sig".

Jag har fått "The rough guide to Barcelona" och har börjat peppa. En månad kvar nu. Vi ska bo i en lägenhet i området Born. Det ska bli kul. Barcelona är Europas 18:e största stad, efter dessa: Moskva, London, St.Petersburg, Berlin, Madrid, Rom, Kiev, Paris, Bukarest, Budapest, Hamburg, Minsk, Warsawa, Belgrad, Wien, Kharkov. Sveriges största, Stockholm, hamnar på plats 51. Denna lista inbegriper inte respektive stads omkringliggande bebyggelse (storstadsområdet). En som gör det ser ut som följer: Moskva, Paris, Dortmund/Bochum, St. Petersburg, Madrid. Därefter, på sjätte plats Barcelona. Barcelona är alltså en av Europas största städer, den omkringliggande bebyggelsen gör den till en av de absolut största. All denna statistik har jag hittat på en fantastisk webbsida som heter citymayors.com. Besök den du med. För nu är det slut för den här gången på bodonibloggen. Jag får bara ont i skallen av att sitta här längre. God natt.

Örjan

Sadisten

2006-07-13T22:53:00.000+02:00

Sommarens r&b!

2006-07-12T16:19:00.000+02:00

I videon till Sexy love excellerar Ne-Yo i "the cap manouvre".

Det här är sommarens bästa r'n'b för mig. Ok, inga supernya grejer kanske, men vem är jag, Andreas Terner?

Ray J - What i need Brandys lillebror har blivit stor.

Mariah Carey ft. Pharell & Snoop - Say something Studsig syster till Fat Joes "I can do you".

Ne-Yo - Sexy Love Michael Jackson. Rakt av!

Ö

Hantering av ohörsamma

2006-07-12T16:14:00.000+02:00

OK, hur länge har Hot Chip varit grejen utan att Örjan vetat om det?
Uppemot 4 månader.

OK, hur bör man behandla honom efter detta?
Faderligt, moderligt, med milt överseende.

OK, och hur ska man utfordra honom?
Med varm mjölk ur nappflaska.

bästa svenska romanerna

2006-07-11T23:09:00.000+02:00

I nya Nöjesguiden har man frågat en massa kändisar vilken som är den bästa svenska romanen. Hjalmar Söderberg är den författare som får flest omnämnanden, därnäst Selma Lagerlöf, August Strindberg och Willy Kyrklund. Eftersom jag inte är kändis, men ofta funderar över frågan, och mer än gärna delar med mig av vad jag tycker, listar jag här de tio bästa svenska romanerna nånsin. Jag antar att en del bloggläsare redan vet vad jag tycker, i så fall ber jag om ursäkt för ältandet. Man får förstås mer än gärna lägga sina egna listor i gästboken. Man får också "tycka till".

1.Lars Ahlin-Natt i marknadstältet (1957). Nästa år är det femtioårsjubel för det brokiga kärleksepos som innehåller allt det bästa av vad Lars Ahlin står för. "I språkets varma vind" var rubriken på Olof Lagercrantz recension och visst är språket i sig en njutning. Men först och främst är det här en roman som ger uttryck åt känslor och sinnesstämningar som är så mänskligt motstridiga att de inte ens har några namn. Persongalleriet är helt fantastiskt. En karaktär som "Sista Rönet", frisören som brinner för allt det senaste inom forskning och vetenskap, är så bizarr att man inte förstår det. Det talas ofta om "klassiska förstameningar". För mig har Natt i marknadstältet en oslagbar sistamening: "Fem minuter senare låg Zackarias åter och grät med ett leende på läpparna". Ingen bok har sagt mig så mycket.

2.Per Olov Enquist-Kapten Nemos bibliotek (1991). Utgångspunkten är berättelsen om två pojkar som förväxlats på ett BB. Från den vävs en märklig roman om uschlingar, skuld, svek och smärta. I västerbottnisk miljö, pepprad med enquistska signalord. Konstigt men magiskt, dunkelt men glimrande klart, som i vatten. Jag säger som P.O. "Det är skillnad mellan förstå och fatta." Man förstår inte. Men man fattar.

3.CJL Almquist-Drottningens juvelsmycke (1834). "Tintomara! Två ting äro vita: Oskuld - arsenik". Teaterkulisser! Androgynitet! Rasslande rekvisita! Kungamord! Mise-en-abyme! Wham bam, thank you mam.

4.Lars Ahlin-Min död är min (1945). Det här är nog Ahlins roligaste bok, i ovanligt urskiljbara Sundsvallsmiljöer. Den förslagne Georg Sylvan driver handlingen framåt. Det slutar med en hysterisk backanal i en sjukhuskällare, där man diskuterar aposteln Paulus "paradoxala vändningar". Wham bam, thank you mam.

5.Per Olof Sundman-Undersökningen (1958). Det här är hårdkokta grejer om en nykterhetsnämndsordförande som besöker en kraftstation någonstans i Jämtland för att undersöka om en av förmännen super. Det visar sig vara en svår uppgift. Han möts av kompakt tystnad. Jag kunde lika gärna valt Skytten av Sundman, men här var läsupplevelsen större, ty jag läste den här först.

6.Stina Aronsson-Hitom Himlen (1947). Det går så långsamt så långsamt där uppe i norr norr om polcirkeln. Det händer så litet på dagarna. Pojken "mitt John" ligger på sanatorium och "mammet" Emma Niskanpää håller på att gå under av längtan. Romanens tidsperspektiv är märkligt skevt: Stundom minutiöst utdragna scener, stundom gåtfulla luckor på flera år. Sorgligt. Och vackert.

7.Per Olov Enquist-Nedstörtad ängel (1985). En experimentroman på ungefär 100 sidor. Ett briljant koncentrat av ... allt.

8.Willy Kyrklund-Tvåsam (1949). Kyrklunds debutroman. Utspelar sig till stora delar längs en linje, en lång gata, där det bara finns två rumsliga dimensioner. Realism är m.a.o. långt borta. Men realism är sjukt överskattad. Och Kyrklund knivskarpt briljant.

9.Per Anders Fogelström-Stad-serien (sent 50- tidigt 60-tal) Nå, realism kan också vara sjukt underskattad, särskilt borgerlig sådan, som det tveklöst är frågan om här. Det här är en av de bästa historielektioner du kan få. Historien om det moderna sveriges framväxt. Kompletterad av Mobergs utvandrarserie kanske. Men den har jag inte läst ännu, bara sett filmerna.

10.August Strindberg-Röda rummet (1879). Brukar förknippas med den moderna tidens genombrott och är därmed en milstolpe i svensk språk- och litteraturhistoria. Satir som håller än i dag. Eller vad sägs om den här personbeskrivningen:

Farstudörrn öppnades och in trädde två herrar. Den förste var en bredaxlad trettioåring med ett fyrkantigt huvud, vars framsida skulle föreställa ansikte; huden såg ut som en halvrutten broplanka i vilken maskar plöjt sina labyrinter; munnen var brett skuren och stod jämt på glänt varvid alltid de fyra välslipade hörntänderna syntes; när den log, klövs ansiktet i två delar och man såg ända bort till fjärde oxeltanden; icke ett skäggstrå vågade sig fram på den ofruktbara marken; näsan var så illa anbragt att man framifrån kunde titta ett gott stycke in i huvet; på kraniets ovandel förekom någonting växande, som liknade en kokosmatta.

Ok, det var listan. Ingen Hjalmar? säger ni. Ingen Hassen Khemiri? Överrepresentation av norrlandsförfattare! Underrepresentation av kvinnliga! Ingen bok från 2000-talet! Jag vet, jag vet, men det är inte så mycket att göra åt det just nu, det här är det bästa jag läst helt enkelt. Än så länge. Här är emellertid några bubblare: Jerusalem (Selma Lagerlöf), Jungfru i det gröna (Lars Ahlin), Tjärdalen (Sara Lidman), Händelser vid vatten (Kerstin Ekman), Lewis resa (Per Olov Enquist), Att komma hem ska vara en schlager (Per Hagman).

Örjan

Hösten är här, kura ihop dej med en kopp te!

2006-07-11T22:51:00.000+02:00

I kväll var det lite sådär mysigt ohemult ute som det kan vara på hösten. Det har blivit mörkare och trädens lövmassor känns grå och utnötta. Hösten är på väg och det är fortfarande bara den 11 juli. Det är lite vanitas, som i en sorglig dikt.

Jag och Karin var nyss hos Erik och Åsa och träffade Lars, Stefan och Emma. Stefan har blivit en resande. Emma är också något av en resande, åtminstone i sommar. Lars kommer i samband med eventuell kommande GIS-utbildning även han att vara en resande. Det är lite spännande att umgås med resande, man får vara på sin vakt. Men jag tror att vi fick med oss allt hem.

Örjan

Listen up ööörbody!

2006-07-11T17:00:00.000+02:00

Den misogyna Ryggsäcken är nämligen tebaks.

http://www.youtube.com/watch?v=vYjGrDaXl3I&search=phixion

/A.

Sista posten om VM

2006-07-09T22:48:00.001+02:00

Ha ha, jag skojade bara i förra bloggposten, fotboll är underbart, det har (trots allt) varit ett kul VM och jag ska här försöka ge mig på några sammanfattande intryck.

Först och främst: I-ta-lia! I-ta-lia! Europas nionde guld i VM-historien är Italiens. Därmed har kontinenten lika många guld som Sydamerika. Och Italien flest i Europa.

Historik: 1861 förenades kung Victor Emanuels rika nord och revolutionären Garibaldis fattiga syd och det moderna Italien bildades. Det finns en klassisk målning där kung Victor och Garibaldi möts till häst i Neapel. Snart blev riket en framträdande fotbollsnation. 1934 tog man sitt första Vm-guld, vilket följdes av triumfen 1938, två titlar nedsolkade av fascistregimens inblandning. Sedan dröjde det till 1982 innan skyttekungen Paolo Rossi förde Italien till sitt tredje VM-guld. Och i kväll, söndagen den 9 juli 2006, blev ytterligare ett historiskt datum för den 145-åriga stöveln då den tog sitt fjärde guld. På straffar besegrade man Frankrike i finalen. Jag, Morrissey och många med oss jublar. (Och, reflektion, i Italiens VM-trupp 2006 är nog vattenbäraren Gattuso den som bäst representerar syd och hårfagre industrisonen Pirlo den som bäst representerar nord).

Finalen var på många sätt typisk för turneringen. Två tidiga mål, sedan mållöst - men en utvisning - fram till straffsparksläggningen. Att det här var historiens näst måltorftigaste turnering (efter den 1990) är symptomatiskt för en turnering där en innerback - Cannavaro - är den genomgående bäste spelaren. Men vilken spänning, vilken match, och framför allt vilka straffar i finalen. Så konsekvent säkra straffar har jag aldrig sett tidigare. Nättak, distinkt vid stolproten och whatnot. Under de 120 minuter som föregick straffarna hände för övrigt mycket. Italiens andre innerback, tuffingen Materazzi, påminde om gamle Janne Eriksson då han nickade in Italiens ettettmål. Sedan var han också inblandad i den situation, ja den enskilda bild, som jag antar kommer blir emblematisk för hela detta VM (2006 års "Guds hand": Zidanes (flint)skallning på Materazzis bröstkorg). Den förkroppsligar inte bara hans centrala roll i Frankrikes uppryckning under slutspelet, utan också att detta var den fulaste turneringen nånsin (28 röda kort!)

Och jag vet inte om det är synd om dig eller om du förtjänar all skit du kommer få, men Zidane, ditt beteende är en skam för fotbollen. Inte bara skallningen utan också att du inte tog emot silvermedaljen. En tragisk avslutning på en fantastisk karriär. Så om ni ska skylla på någon fransmän, skyll på Zidane, inte Trezeguet. Den stackarn som knappt fick spela i VM och satte sin straff i ribban.

Totti såg ut som en liten kärring när han tog emot sin guldmedalj med en italiensk flagga knuten som ett huckle runt huvve. Det var jätteroligt! Så roligt faktiskt att han trots sitt ganska bleka spel kvalificerar sig som en av de tio spelare jag tyckt bäst om i VM (och det här är en väldigt subjektiv lista som bara till viss del baseras på insats). Det här är listan:

1.Tevez, Argentina Det var kärlek vid första ögonkastet. Själva uppenbarelsen. Fräckheten. Vissa spelare älskar man förbehållslöst från början.
2.Lahm, Tyskland. En av turneringens bästa backar, så ung, så liten och så placeringssäker och så snyggt mål i öppningsmatchen mot Costa Rica.
3.Frings, Tyskland. VM:s sexigaste kille och en av de bästa innermittfältarna.
4.Gattuso, Italien. Han sliter alltid och tar i lika mycket, inte minst under nationalsången. Dessutom flest tacklingar under hela VM, 47 att jämföra med tvåan Vieria (36). Trots det förvånansvärt renhårig.
5.Camoranesi, Italien. Italiens hårpappa och styv ytter.
6.Sorin, Argentina. Argentinas hårpappa och styv ytter.
7.Ronaldo, Brasilien. För hans VM-rekord och för hans kroppshydda.
8.Thuram, Frankrike. För hans värdighet, hans ödmjukhet.
9.Ljungberg, Sverige. För att han var den ende superswede som höll, särskilt älskvärd var han i 89:e minuten mot Paraguay.
10.Totti, Italien. För tumsugningen mot Australien och flagghucklet vid prisutdelningen.

Bubblare: Puyol, Spanien, Drogba, Kusten, Crouch, England, Odonkor, Tyskland.

Och det här har varit turneringens bästa matcher (här spelar många faktorer in, inte bara skönspel utan lika mycket puls och dramatik):
1.Italien-Tyskland, semifinal
2.Italien-Frankrike, final
3.Argentina-Mexiko, åttondelsfinal
4.Portugal-Holland, åttondelsfinal
5.Argentina-Serbienmontenegro, gruppspel
6.Tyskland-Polen, gruppspel
7.Sverige-Paraguay, gruppspel
8.Argentina-Kusten, gruppspel
9.Brasilien-Japan, gruppspel
10.Italien-Ghana, gruppspel

VM är över och i morgon är det måndag för italienarna liksom i övriga världen, och domen faller mot serie A-lagen, däribland Cannavaros Juventus. Själv ska jag jobba på ICA, men det är ok, Italiens VM-guld är en karamell jag kommer suga på åtminstone fram till onsdag.

Sedan ska jag för övrigt försöka hålla mig borta från solen de kommande veckorna. Karin säger att jag blivit chartertant-brun. Värre lär det väl se ut efter Barcelonaresan i augusti.

Örjan, VM-nöjd.

2006-07-09T22:48:00.000+02:00

Nu har jag bloggat intensivt om VM i en hel månad och varit fotbollsintresserad som aldrig förr på 2000-talet. Men nu är jag less och återgår till skrattarnas sida: fotboll är för töntar.

rensning

2006-07-09T12:35:00.000+02:00

Jag vilar mig inför nästa vecka som blir den hårdaste på hela sommarn för mej på ica med närmare sexti timmars jobb. men jag klagar inte, närå. Jag bara påpekar det.

Nyss rensade jag ut en massa grejer i lägenheten och bar ner i soprummet, bl.a. följande:

*En grå uttänjd t-shirt med svart halsringning som jag köpte på Portobello market sommaren 1999 och som jag tyckte jag såg "punk" ut i.
*En sladdrig reklambag som det stod "Raiders" på.
*Ett par svarta trekvartsbyxor (sladdriga, trasiga).
*"Kortoxen".
*Ett fult set med röda väskor och necessärer som mamma hittat på nån loppis.
*Den där boken med nonsens-texter av John Lennon.
*Zbigniew Kuklarz "Hjälp jag heter Zbigniew". En inte alls särskilt rolig bok.
*Ett par jeans jag använt fram till alldeles nyligen men som det var hål i och jag vart tvärless på.

Jag bar ner några fler böcker också, och utformade det som ett litet bokbord på golvet i soprummet. I stället för att frakta dem till nån prylbod, om nån soprumsbesökare nu skulle vara intresserad. Kläderna och väskorna slängde jag rakt av.

Det är skönt att vara osentimental (kan man säga så? osentimental?). Skönt och coolt. Som Stig Larsson. Men jag borde varit mer osentimental och ännu coolare. En del i min skivsamling borde t.ex. skickas dit pepparn växer (Wille Craaford, Kula Shaker). Och ännu mer kläder, och ännu mer böcker. Men det är ett stort steg för mig att kasta grejer. Det kommer bli svårt när vi ska flytta. Jag vill inte ens tänka på vad vi har i förrådet.

Men nu känner jag mig i alla fall ganska cool där jag sitter i mina glajjer på balkongen och dundrar på med Juke ya boi och powerläser "Blonde" (VEM hade trott att Marilyns liv var så tragiskt?). En av de coolaste på Berghem just nu skulle jag tro.

Örjan

Bodonibloggen hetsar mot kroks

2006-07-07T10:13:00.000+02:00

Kvack kvack, sjyssta pjucks!

I södra Västerbotten och Övikstrakten gjorde en märklig fluga sig gällande under våren och försommaren. Vanligtvis sansade och vettiga människor började sätta färgglada små leksaksankor på fötterna. Sedan gick de ut och erövrade gator och torg.

Snart fick företeelsen drag av masspsykos. Många som från början ställt sig frågande till detta i grunden skruvade tilltag trädde nu på sig dessa fjöliga plastleksaker i orange, rosa, bebiblå eller ärtgrön. Kroks kallas de visst, och är välsignade av nån känd hockeykille. Nu är det nästan bara jag och mina polare som inte bär dom.

I drömmens rike konfronterade jag härom natten en spännig kille som gick omkring på torget med såna där leksaksankor under trekvartsbyxorna. Vi kan kalla honom Benchen. Han såg ut som han ägde stället.
- Plaskdammen nästa! hojtade jag.
- Snacka inte skit om mina kroks, hotade han. Alla i stan har faktiskt såna här.
- Inte desto mindre, framhärdade jag karskt, är de plaskdammstillbehör.
- Du, det är faktiskt Foppa Forsberg som tagit fram dom här, sa Benchen. Han skulle nog inte uppskatta att du stod här och var dissig mot hans kroks.
- Inte visste jag att Foppa Forsberg gett sig in i badleksaksbranschen sa jag med ett flin.
- Du, sa Benchen. Du fattar ingenting. Det här är faktiskt skor. Snygga moderna futuristiska skor. Alla i södra Västerbotten och Övikstrakten bär dom här. Kroksen är här för att stanna. Passar det inte så stick!
Sen vaggade han iväg. Det tjippade om kroksen. Han hade väl fått fotsvett av indignation.
-Var har du gummiringen då, ropade jag efter honom och kände mig som barnet som avslöjar att kejsaren är näck.
Då blev Benchen så förbannad att han tog av sig ena plastankan och kastade den i huvve på mig. Men den var så mjuk att det bara var skönt.

Örjan

semifinal 2

2006-07-05T23:00:00.000+02:00

Det blir alltså de blå mot de blå i final på söndag, helt tvärtemot vad jag tippat. Men så tippar jag förmodligen också sämst i hela bloggsverige, något som jag försöker kompensera med lite statistik då och då. Semifinalen mellan Frankrike och Portugal var uddlös och tråkig, ett av VM:s många dåliga matcher. Portugal har varit ett av det senaste årtiondets bästa lag i Europa, men de förblir utan titlar, Figo förblir en skulptur utan krans. Inte mig emot. I finalen hoppas jag på Italien. De har inte vunnit något sedan 1982. Det är deras tur, även om det naturligtvis också låge en viss poesi i att Zizou finge kröna sin karriär med ytterligare ett guld (I Paris talar man redan om "Le renaissance les bleus"). Thuram är min favorit i Frankrike om ni undrar. En av de bästa innerbackar jag sett, dessutom sympatisk och klok. Nu ska det sovas, ty morgondagen blir lång.

Örjan

Stig Larsson

2006-07-05T18:54:00.002+02:00

Stig.

Höjdpunkten i nya numret av alltid läsvärda tidningen Sex är Klas Erikssons långa intervju med författaren Stig Larsson. Som den begåvade journalist han är får Eriksson fram de mest briljanta repliker från alltid underhållande Larsson. Som:

Jag tror att varje författare och konstnär har en begränsad mängd möjligheter. Jag har arbetat hårt och försökt. Nu känner jag att det inte går. Att vara författare är som att vara häst och kusk samtidigt. Och kan jag inte få hästen till Uppsala så tänker jag inte ens försöka, det vore ju taskigt mot hästen! Jag är nöjd med mina prestationer, men något sådant som till exempel verkligheten hos ett moln, det kan jag inte uppnå. Vi befinner oss i en värld som har en väldig skönhet, ändå bortser vi hela tiden från att det egentligen inte behövs något mer. Lär du dig bara att stå ut med dig själv så befinner du dig bokstavligt talat i paradiset. Vad mer väntar du dig? Springbrunnar? Vattenfall? Niagara? Vattenfestival varje dag?

Under våren har jag alltmer intresserat mig för Larssons författarskap. Härom året läste jag diktsamlingen Natta de mina och förstod inte så mycket, kände mig i ärlighets namn mest lite stött av det aggressiva tonfallet. Sedan såg jag honom på Babel och blev överväldigad. Shit vilket snille! När jag var i Stockholm köpte jag den nya boken med artiklar från 1975 till 2004. Den kan jag varmt rekommendera, där finns underhållande och lärorika texter om allt från Pasolini och Malevitj till Magnumglass och disko.

Stig Larsson, född i Skellefteå och uppvuxen i Umeå, har ett sätt att framföra åsikter som vore de tidlösa sanningar, huggna i sten. I det påminner han en del om Per Olof Sundman. Korta meningar, inget pjoller, inget tjafs, ingen sentimentalitet. Macho nästan på gränsen till det skrattretande. Man får onekligen lite olustiga vibbar i Sex-intervjun när Larsson talar om manligt mod och tjusningen med tjurfäktning. Men han verkar inte direkt osympatisk, bara lite konstig. Och han får en definitivt att vilja läsa mer.

Örjan

I-ta-lia, I-ta-lia

2006-07-05T00:09:00.000+02:00

Vilken förlösning. Två mål på sista tre minuterna. Där tog det stopp för tyskarna. Det blir inte Ballack som får lyfta bucklan. Den ende jag egentligen tycker synd om i Tyskland är den sympatiske Klinsmann. Nu gläds jag med Italien i stället. Hoppas de vinner hela skiten, då går de förbi Tyskland och blir VM:s näst bästa lag, åtminstone medaljmässigt, tyvärr inte i maratontabellen. Det här påminde allt lite om VM 1990 tycker jag som gillar att dra paralleller bakåt i historien. Också då blev värdnationen utslagen i semi. Italien-Tyskland var en av turneringens bästa matcher hittills. Den, Argentina-Mexiko, Portugal-Holland och Frankrike-Spanien har nog varit roligast i slutspelet.

Sjukt hur många olika målskyttar Italien har i den här turneringen förresten, tio pers, det måste vara nån sorts rekord.

Mot Ghana:
Pirlo
I'Aquinta

Mot USA:
Gillardino

Mot Tjeckien:
Materazzi
Inzaghi

Mot Australien:
Totti

Mot Ukraina:
Zambrotta
Toni 2

Mot Tyskland:
Grosso
Del Piero

Ännu har dock inte mina två favoriter i laget, Gattuso och Camoranesi, fått måla. Kanske dags i finalen?

Örjano

Elokvent desperation

2006-07-04T17:59:00.000+02:00

"Vad ämna vi göra nu? Vi voro alla inbjudna till ett par dagars vistelse i Monte Carlo hos en kubansk miljardär, men nu blir det ingen resa. Vi ha sorg, nationalsorg, och som tecken på detta embarkera vi omedelbart båten till Marseille för att resa hem. Titta på Arias. Han har slitit sönder sina kläder i förtvivlan!"

Kubas målvakt Karvejas i intervju med svensk reporter efter stortorsken (0-8) mot Sverige i fotbolls-VM 1938.

(Ur Jesper Högströms VM-boken)

gör, gjort och i görningen

2006-07-04T16:40:00.000+02:00

Håiva häive som man klagar i norrland, man undrar vad det här är för en skamblogg som inte har uppdaterats på nästan en vecka. Min ursäkt är att jag har legat utomhus i sommardvala. Man har sett mig i parker, vid älvar och på bakgårdar, med den här

på, och den här

för ögonen. Med det klarar man sej ganska länge i värmen. I förra veckan fyllde jag 25 och hade två bjudningar, dels en hemma, dels en ihop med John i kollektivet Östra stå på Ålidhem. Det var mysiga tillställningar, håiva häive vad fina födelsedagspresenter jag fick, tidningar, böcker, kläder och allt en karl kan önska. Sen har jag hängt en del med Bodonikamraterna Hannes, Thomas och Andreas igen, det var kul, när vi satt och drack bärs under en rutten coverkväll på TC förra veckan träffade vi även Therese som var på hemväg från sitt sommarjobb på bussgrillen. Även jag har jobbat, dels på ICA, dels som flyttstädare hos min kamrat Ola som nu flyttat till Öst på stan. Nu i juli blir det mycket ICA alltså, men i slutet av månaden planerar jag och Karin att göra en mindre resa i södra Norrland. I augusti blir det förhoppningsvis Barcelona med Åsa och Erik. Något att se fram emot innan höstterminen börjar.

Fotbolls-VM lider mot sitt slut och det är lite sorgligt, men också lite skönt. Precis som 1934 (Italien, Österrike, Tjeckoslovakien, Tyskland), 1966 (Västtyskland, Sovjet, England och Portugal) och 1982 (Italien, Polen, Västtyskland och Frankrike) är det bara europeiska lag i semifinaler. Jag tycker också det är lite speciellt att det nästan är samma lag som var i semi i Europamästerskapen 2000 som det är i år (Italien, Portugal, Frankrike, samt respektive turnerings hemmanation). Världen har kanske inte förändrats så mycket sedan millenieskiftet trots allt, trots alla bloggar, all postironi, punkfunk och folktronica.

Jag tror det blir Tyskland och Portugal i finalen, men hoppas likväl på blåhetsderby mellan Gli Azzuri och Les Bleus. Det är ju inte heller helt omöjligt. Fransmännen har med sina segrar över Spanien och Brasilien imponerat mest av alla lag i slutspelet, och Luca Toni och hans bröder tycks vara på gång efter Tonis sina två mål mot 'Kraina. Jag är inte lika uppspelt över italienarna som Falu Åberg men tillräckligt mycket för att överge Home from holes vänner till förmån för dem. Skälen är många, bland annat att de slog ut Argentina och att jag inte står ut med ungdomsgangstern Podolskis eller den där kuslige Borowskis fasoner. Nu när min favorit i laget, Torsten Frings, inte får spela heller blir det extra tungt. Men ok, det vore ändå roligt att se Klinsmann segerskutta en gång till. Och om skyttekungen tillhörde vinnarlaget. I så fall skulle Klose verkligen bli en värdig VM-kung. Så jag har, måste konstateras, sympatier på ömse sida Alperna.

Avslutningsvis för den här gången: den här gamla klassikern är sommarens skiva.

På bobbans bästa album trängs "Bad card" med "Pimper's paradise" och "Could you be loved". Visst, sommarreggae är ett uttjatat begrepp, men det stämmer ju. Sån här musik ska man lyssna på när det är heta dagar och livet leker. Musik med ett positivt budskap och en rytmisk takt.

Örjan

Vi på bloggen: Hallgerd Wall

2006-06-28T17:44:00.000+02:00

I vår lilla sommarserie om bloggens medarbetare och hjälpredor har vi i dag kommit fram till Hallgerd Wall. Hallgerd har ett mörkt förflutet som hon helst inte vill prata om, men sedan hon kom till Bodonibloggen har hennes liv tagit en ny vändning och hon är väldigt tacksam att hon får vara på här bloggen och arbeta och umgås, för det är här hon har sina vänner och hennes tillvaro får en mening. Hallgerd Wall är ansvarig för språket på Bodonibloggen. Det är till henne vi vänder oss om vi är osäkra på stavning och grammatik. Hennes ledstjärna är att ett språk ska vara "töjbart och elastiskt". "Man ska inte vara rädd att experimentera med orden" säger hon, och exemplifierar med ett litet rim: "färd - härd -värld -lärd -märd". Hallgerd tycker inte heller att det gör så mycket om man stavar lite fel. "Se på Columbus" säger hon. "Han trodde han åkte till Indien, men upptäckte i själva verket en helt ny kontinent". Denna liberala språkvårdarmentalitet ger oss bloggare en stor frihet. Hallgerd dunkar oss i ryggen vad vi än gör.

Kvartsfinalister 1986-2006

2006-06-28T11:41:00.001+02:00

1986 återinfördes kvartsfinaler i VM efter att ha varit borta sedan 1970. Det här är kvartsfinalisterna i varje VM från den turneringen och framåt. Bodonibloggen har markerat årets kvartsfinalister i tjock stil. Notera att Tyskland är det enda som varit med varje gång.

Kvartsfinalisterna 1986

Argentina
Tyskland
Frankrike
Belgien
Brasilien
England
Spanien
Mexiko

Kvartsfinalisterna 1990

Tyskland
England
Argentina
Italien
Tjeckoslovakien
Jugoslavien
Irland
Kamerun

Kvartsfinalisterna 1994

Brasilien
Italien
Sverige
Bulgarien
Tyskland
Holland
Spanien
Rumänien

Kvartsfinalisterna 1998

Brasilien
Frankrike
Holland
Kroatien
Argentina
Tyskland
Italien
Danmark

Kvartsfinalisterna 2002

Brasilien
Tyskland
Sydkorea
Turkiet
England
USA
Spanien
Senegal

Kvartsfinalisterna 2006

Brasilien
Tyskland
England
Argentina
Frankrike
Italien
Portugal
Ukraina

Slutsatser?

åttondelar

2006-06-27T23:34:00.000+02:00

Hej bloggvänner, dags att summera åttondelsfinalerna. Åttondelar brukar vara VM:s höjdpunkt tycker jag, det är mitt uppe i VM liksom, sen är det mest bara sorgligt att allt håller på att ta slut. Men i år är ju alla de riktigt stora lagen klara för kvartsfinal, alla de sex första i VM:s maratontabell faktiskt (!) + då Portugal och Ukraina, av vilka åtminstone Portugal känns som ett etablerat lag i världseliten (trots att de bara är 23:a i maratontabellen). Själv hade jag förstås hoppats på Holland och i viss mån Spanien, men det spelar ingen större roll. Det man kommer minnas från åttondelarna är:

¤Sveriges fiasko
¤Maxi Rodriguez tjusiga förlängningsmål mot Mexiko
¤Beckhams frispark mot Ecuador
¤Slaget i Nürnberg: 16 gula och 4 röda kort
¤Tottis tumsugning efter den felaktiga straffen i slutsekunderna
¤Att Schweiz inte lyckades sätta en enda straff
¤Ronaldos rekord: 15:e VM-målet
¤Spaniens average genomklappning

Fakta inför kvartsfinalerna: Det har gjorts 132 mål hittills i detta VM. Exakt hälften, 66, har kommit i första halvlek. Det är uppseendeväckande många. I VM 1998, t.ex., gjordes blott 69 av 171 mål i första halvlek (ca 40 %). Hela 17 mål har gjorts redan under de första 10 minuterna. Det är nog också nån sorts rekord, orkar inte kolla upp just nu. Fick Jesper Högströms VM-boken i födelsedagspresent, den ska läsas med stort intresse!

ö

EM-krönika från 1988

2006-06-25T13:08:00.000+02:00

Vad gjorde du sommaren 1988? Själv cyklade jag varv efter varv på min ljusblå barncykel runt kvarteret Pumpmakargränd i Östersund. En gång i veckan ledde jag sammankomsterna för "Hemliga klubben" som sammanträdde i en buske bakom ett elskåp. Jag hade en livlig fantasi och var nog allmänt konstig. På hösten efteråt skulle jag börja ettan.

1988 - året efter The Smiths splittrades, året innan muren föll - vann Holland fotbolls-EM. I går kväll hittade Karin ett videoband med EM-krönikan från det året hemma hos sina föräldrar. Vilket guldkorn. Så fort vi kom hem satte vi bandet i spelaren. Balsam för själen när Sverige just åkt ut ur VM.

Jag såg inget på EM 1988 när det gick. Det var först 1990 som jag började kolla. Men väldigt många av spelarna från 1990 var så klart med också 88. Och under det VM:et brukade kommentatorerna ofta referera till hur det gått "i EM senast". Att se det här bandet var därför ungefär som att ta del av hur det gick till alldeles innan man föddes.

Det är en stilig Bo Hansson som leder den timslånga krönikan. Han sitter i en avskalad studio, bär en ljusgrå stickad kofta med inslag av pastellfärger, och under den en vit skjorta med blå slips. I inledningen säger han att det varit en positiv turnering, med offensiv fotboll, men också med inslag av ruffigt spel, filmningar, svajiga domarinsatser och huliganism. Därefter får man se alla mål och målchanser i turneringen, nedkomprimerade till en timme. Ett perfekt upplägg.

Lite av nostalgin: Holland vann EM det året, och Marco van Bastens 2-0-volley i finalen mot Sovjet är ju ett klassiskt drömmål. I det holländska laget spelade förutom stjärnan och skyttekungen van Basten bl.a. Ruud Gullit, Frank Rijkaard, Hans van Breukelen (som tog en straff i finalen), Barry van Aerle och Wim Kieft. Att finalen spelades i München, just där Sverige i går blev utskåpade av Tyskland, var ett lustigt perspektiv.

Tysklands lag (som åkte ut mot Holland i semifinalen) leddes av Beckenbauer, och en ung Jürgen Klinsmann var ihop med Rudi Völler lagets målfarligaste. I Sovjets mål stod Rinat Dasaev, och Alejnikov var en av profilerna ute på plan. Irland, med en leende Jackie Charlton på bänken, besegrade storebror England i gruppspelet. Stjärnorna i Italien var Mancini, Donadoni, Giannini och Vialli. För Spanien spelade Butragueno, i mål Zubizaretta. Peter Shilton vaktade Englands bur, Gary Lineker gick mållös.

Man slås av hur mycket fotbollen förändrats på arton år. EM 1988 känns med sina åtta deltagande lag närmast idylliskt gentemot dagens storskaliga VM. Planerna ser mycket mindre ut (var de det? det kan de väl inte ha varit) och man ser träd bakom läktarna. Också mentaliteten var en annan, det känns som en helt annan tid. Det fanns inga divor (förutom kanske i Italien) och försökte någon sig på en filmning var det närmast skandal.

Avslutningsvis, tillbaka till nutiden: gårdagens match mellan Argentina och Mexiko var VM:s absolut bästa hittills, en av de bästa matcher jag sett. Vilken spänning, vilket vinnarmål och oj vad mycket hår. Mexiko gjorde en riktigt bra insats, Argentina får höja sig några snäpp för att besegra Tyskland. De borde börja med Tevez från start.

Örjan

Ps. Dagens låt: Elton John-Bennie and the Jets

Bodonibloggen tippar VM-slutspelet

2006-06-24T11:17:00.000+02:00

Åttondelsfinaler:

Tyskland-Sverige 2-1
Tyvärr slutar Sveriges VM-saga här. Sammanfattningsvis blir det en habil insats för svenskarna, inte mer. Tyskland gör de två första målen (ett av Klose) och dominerar matchen igenom. I slutminuterna reducerar Henke.

Argentina-Mexiko 4-2
Inget är så på förhand givet i ett VM som att Mexiko slås ut i åttondelen. Den här gången blir VM:s bästa lag för svåra för La Volpe Ricardos i många avseenden härliga gäng. Tevez, Riquelme, Rodriguez, Crespo och de andra bjuder upp till turneringens bästa match.

England-Ecuador 2-0
Det här blir The Thin White Dukes (Crouchs) stora match. Han gör båda målen på nick, och Ecuador får åka hem till höghöjden.

Portugal-Holland 1-1, 5-3 efter straffar
Tyvärr tyvärr slutar Hollands VM-saga så här snöpligt. Två av turneringens bästa målvakter (Ricardo och Van der Saar) ställs mot varandra i straffarna, och här vinner Ricardo. Cocu blir syndabock med sin miss.

Italien-Australien 2-0
VM-hunkarna gör en stabil insats mot "Kängru boys". Målskyttet lossnar för Luca Toni. Det är en typisk Italien-seger, tidigt ettnollmål, sedan lägger man sig på försvar, sen ett mål till i slutminuterna.

Schweiz-Ukraina 0-0 efter full tid, 1-0 efter Silver Goal (eller vad de nu kör med den här gången)
En tråkig match. Men Schweiz är stabila, och fortsätter att hålla VM-nollan. Det är Frei som petar in segermålet.

Brasilien-Ghana 3-1
En kul match där Ghana alls inte spelar oävet. Men ett slutspelsivrigt Brasilien är svårstoppat och Ronaldo lyckas göra sitt femtonde VM-mål. Efter matchen bjuder Ghanaspelarna på en härlig dans för att tacka publiken.

Spanien-Frankrike 1-1 vid full tid, 4-3 efter straffar
Två jämspelta europeiska lag måste åtskiljas genom straffar. Det är starka scener på planen när Viera missar straff och Raymond Domenachs lag åker ut. Det var aldrig Frankrikes turnering. Kan äntligen Spanien vinna VM spekulerar experterna.

Kvartsfinaler:

Tyskland-Argentina 2-1
Redan här något av en "moralisk VM-final". Det blir en hård kamp, men Michael Ballack träder fram som planens gigant och spelar fram till de båda målen, varav ett görs av Klose (hans sjätte). Efter matchen är Pampas söner förtvivlade. Kameran följer Sorin där han går längs sidlinjen och sliter sitt långa hår. Den tyska publiken i extas.

Italien-Schweiz 0-0 vid full tid, 2-4 efter straffar
En skräll får sägas. Tråkigt för fotbollen, men är det inte väldigt typiskt Italien att åka ut i såna här matcher. Internationell press får upp ögonen för vilken storspelare Pascal Zuberbuehler är i Schweiz mål. Femte raka matchen han håller nollan, dessutom straffhjälte. Här stadfästes Zuberbuehlers plats i det kommande världslaget. Totti missar en av straffarna.

England-Portugal 1-0
Här tar Albions söner revansch för straffnederlaget i EM-kvarten senast. Det är jätteroligt att England vinner den här matchen. Wayne Rooney gör sitt första mål i VM. På Svennis panna lackar svetten när spelarna bär honom runt planen i ärevarvet.

Brasilien-Spanien 1-0
Aldrig går det vägen för Spanien. Precis som 1994 och 2002 slås de ut i kvartsfinalen. Men can you blame them? Klart Brasilien vinner en sån här match. Målet av Adriano i första halvlek. Tråkigt att Spanien aldrig når de riktigt höga höjderna, helt klart.

Semifinaler:

Tyskland-Schweiz 1-0
Så bryts äntligen Schweiz nolla (Klose, vem annars?). Storebror slår lillebror, ordningen är som den ska. Schweiz gör vad Bulgarien, Turkiet, Kroatien, Belgien och andra länder gjort så många gånger förr. Går som ett spöke genom turneringen, avskys av omvärlden och slås äntligen ut i semifinalen. "Jetzt ist unser Mal" står det i tyska tidningar efteråt.

England-Brasilien 1-2
Nej, det vill sig inte den här gången heller. Stackars Albions söner. De som gör en så bra match, och leder fram till 72:a minuten. Hade inte Beckham missat en straff i 65:e hade de kanske grejat finalen ändå. Men där och då vände Englands tur. För första gången i turneringen träder Ronaldinho fram som den världsbäste fotbollsspelare han är. Det här är hans match.

Match om tredje pris

Schweiz-England 0-0, 3-2 efter straffar
Ett riktigt sömnpiller till match, men Schweiz grejar bronset efter att Zuberbuehler återigen trätt fram i straffläggningen.

Final

Tyskland-Brasilien 3-2
Så får då tyskarna revansch från förra VM. Matchen är öppen och händelserik. Beckenbauer visar ovanligt starka känslor på läktaren. Den som avgör finalen blir unge ytterbacken Lahm, därmed gör han turneringens både första och sista mål. Att Ronaldinho storspelat hjälper föga. Cafu åker hem från VM med ett svårslaget rekord: spelat fyra raka VM-finaler. Men det är en klen tröst när världen målar sina ansikten i svart rött och guld. Efter den här turneringen har tysk fotboll fått ett nytt ansikte, man står för positiv gladfotboll. Det är sjunde gången i historien en värdnation vinner VM, andra gången detta händer Tyskland. "Låt oss alltid arrangera VM" säger en spjuveraktig Jürgen Klinsmann i intervju efteråt.

Sammanfattning av gruppspelet, statistik och intryck

2006-06-24T10:43:00.000+02:00

Gruppspelet är över, 117 mål har gjorts på 48 matcher (2,44 / match). 2-0 har varit det vanligaste resultatet (10 matcher). Till de snyggare målen hör Lahms mot Costa Rica, Kollers mot USA, Coles mot Sverige och (allra snyggast) Cambiassos mot Serbien/Montenegro. De roligaste matcherna (av de jag sett) har varit Argentina-Kusten, Tyskland-Polen, Argentina-Serbien/Montenegro, Spanien-Tunisien och Sverige-Paraguay. De tråkigaste Sverige-Trindidad och Frankrike-Schweiz. Det roligaste laget har varit Argentina, helt klart, och de tråkigaste kan ha varit Costa Rica och Serbien/Montenegro. De lag jag kommit att gilla mest under turneringens gång är Spanien och Ghana. Den största besvikelsen har Tjeckien varit (trots en bra öppningsmatch). Dom och Kusten är de enda jag egentligen kommer sakna i slutspelet. Schweiz är det enda lag som inte släppt in något mål, Serbien/Montenegro det som släppt in flest (10). Trindidad/Tobago är det enda lag som inte gjort något mål, Tyskland, Argentina och Spanien har gjort flest (8). Tyskland, Portugal, Brasilien och Spanien är de lag som skött VM snyggast hittills (3 raka segrar). Och så här ser VM:s jumbotabell ut:

17.Sydkorea 4 p
18.Paraguay 3 p
19.Kusten 3 p
20.Tjeckien 3 p
21.Polen 3 p
22.Kroatien 2 p
23.Angola 2 p
24.Tunisien 1 p
25.Persien, USA 1 p
27.Trindidad/Tobago 1 p
28.Japan, Saudiarabien 1 p
30.Togo 0 p
31.Costa Rica 0 p
32.Serbien/Montenegro 0 p

Nu återstår VM:s 16 viktigaste matcher!

Örjan

Midsommar på Bodonibloggen

2006-06-23T12:19:00.000+02:00

Kom och fira midsommar med Bodonibloggen! Som ni ser har firandet redan börjat. Det är Bodonibloggens dansklubb "Planeterna" som har boogie woogie-uppvisning runt stången. Senare under dagen blir det ringlekar. Då får alla vara med och hoppa och skutta. Och sen blir det krockettävling för barnen medan de vuxna går tipspromenad runt tjärnen. Alla kommer därefter att få ett kort med en liten symbol på. Då gäller det att hitta andra med samma symbol, för nu ska det bildas lag till säckhoppningen! Svettiga och glada blir det till sist middag och då får man välja mellan bogkött och svål. Drickat står man för själv, men har man glömt att ta med sig bjuder vi på xider och "Bacardi breezers"! Till efterrätt blir det tårta och konjak. Förhoppningsvis stannar så många som möjligt till dess. Om vädret tillåter är vi ute en bra bit efter midnatt. Kanske uppstår spontan allsång. Då finns det mandolin, harpa och ukulele att låna, om någon skulle vilja "kompa".

14-målsmannen

2006-06-22T23:08:00.000+02:00

När jag var barn trodde jag att Gerd Müllers 14 VM-mål 1970 och 1974 var ett oslagbart rekord. Nu är jag snart 25 och vet bättre. Ronaldo ska ha stor ära för vad han gjort för fotbollen. Nu har han tangerat Müller och har läge att gå förbi redan i åttondelsfinalen. 4 mål i VM 1998, 8 2002 och 2 hittills 2006. Totalt 14. Bara att lyfta på hatten.

Det är också kul att Henrik Larsson tangerat det svenska rekordet på fem VM-mål (Kennet Andersson). Vågar man hoppas på ett sjätte på lördag?

Ett rekord som är mer svårslaget är fransmannen Just Fontaines. 13 mål under ett och samma VM (1958) kommer nog stå sig länge till. Men man ska aldrig säja aldrig. Man ska gå fram på livets väg med vaken blick och med öppet sinne för mirakler. Men för den skull behöver man inte vara en lättlurad jäkel.

Roger och hans talkbox

2006-06-21T15:14:00.000+02:00

Denna vackra högsommardag vill jag hylla den förvrängda röstens konug, Roger Troutman. Hans musik passar extra bra på sommaren tycker jag. På bilden ovan ser ni hans kultskiva "The many facets of Roger" från 1981. På bilden nedan ser ni hans instrument, talkboxen. Om man sjunger i slangen och vrider på reglagen blir rösten skruvad, den blir till ett eget instrument, det visste Roger. Talk box passar extra bra i funk med andra knäppa ljud, det visste också Roger. Rogers talkbox satte sin prägel på hela åttitalssoulen. Han gjorde skivor i eget namn och tillsammans med sina syskon i gruppen Zapp. På 90-talet fick han en revival då han kom in och körde talkbox i Tupac / Dres "California love". 1999 sköts han till döds av sin bror, som sen också tog livet av sig själv. En nedtystad tragedi. Vi minns Roger med hans version av "I heard it through the grapevine".

Örjan

Fakta inför åttondelen

2006-06-21T10:44:00.000+02:00

Sverige behöver inte vara överdrivet rädda för Tyskland eller nåt annat lag. Men kanske ska vi vara lite extra rädda för tyskarna ändå. Senast vi förlorade med mer än uddamålet i ett VM/EM-slutspel var så långt tillbaka som 1974, och då just mot Västtyskland, som då, liksom nu, var hemmanation. 4-2 blev slutsiffrorna, trots Ralf Edströms volleykanon.

I VM-semin i Sverige 1958 vann Sverige senast över Tyskland, med 3-1. Det var matchen med Kurre Hamrins klassiska "vandra in från kanten"-mål.

Senast de två lagen möttes i en tävlingsmatch var i semifinalen i EM 1992, också den här gången på svensk hemmaplan. 3-2 till Tyskland blev siffrorna den gången. Matchen bjöd inte på lika klassiska mål som Ralfs eller Kurres, men väl reduceringsbaljor av Brolin och Kennet Andersson.

Bodonibloggen frågar: Vem gör nästa klassiska mål mot Tyskland? Och: möts aldrig Sverige och Tyskland på neutral mark?

Örjan

Bästa anfall - bästa försvar?

2006-06-21T10:42:00.000+02:00

De lag som gjort flest mål i VM hittills:
Argentina 8
Tyskland 8
Spanien 7

De lag som inte släppt in mål i VM hittills:
Portugal
Brasilien
Schweiz

Örjan

Mr. 2000

2006-06-20T23:23:00.000+02:00

Allbäcks första VM-mål blev det 2000:e nånsin! I dag var han och Lucic bästa svenskarna. Låt Allbäck spela från start på lördag. Sverige-England var, även om det kanske aldrig var lika spännande som mot Paraguay, en av VM:s roligaste matcher hittills. Spelet i andra halvlek mycket imponerande. Sverige-Tyskland i åttondel på lördag. Kul!

Örjan

Nu blommar hundkäxet

2006-06-20T20:11:00.000+02:00

Nu blommar hundkäxet i Umeå. Det är en fin dikesblomma. Därmed har sommaren kommit en bra bit på väg. I följande ordning blommar juniväxterna:

1.Hägg
2.Spirea
3.Syren
4.Hundkäx

Ska sverige sätta tvåtusingen?

2006-06-20T18:17:00.000+02:00

Pixlig jubilar. Robbie Rensenbrink gjorde VM-historiens 1000:e mål mot Skottland i Argentina-VM 1978.

I kväll ska det avgöras om Sverige får möta Tyskland eller Ecuador i åttondelsfinal. Eller om det blir hemresa. Men det vore ju helsjukt om det blev så. Inte ens en fotbollspessimist som min pappa tror på ett sånt resultat.

I kväll kan det dessutom bli så att Sverige gör VM-historiens 2000:e mål. Eller släpper in. I och med eftermiddagens resultat (Tys-Ecu 3-0, Pol-Crc 2-1) är räkneverket uppe på 1997. Tre mål i kväll alltså och gränsen är passerad. Till skillnad från vad jag skrev nedan var det en holländare och inte en skotte som gjorde det tusende. Men det var mot Skottland. Det var Rensenbrink som var jubilaren, vänsterytter i Hollands silverlag både 74 och 78.

Det har gjorts ovanligt många tidiga mål i den här VM-turneringen. Tunisiens ledningsmål mot Spanien var ett i raden. Men sen vände ju Spanien förstås, och det var ett riktigt imponerande spel från dem i går. Spanien är ett roligt lag, jag gillar plötsligt Spanien, de spelar en rolig fotboll.

Örjan

Australiens reservdräkt: VMs snyggaste

2006-06-18T23:10:00.000+02:00

Trött som jag varit i dag blir det en kort bloggning. Jag vill bara slå fast att Australiens reservdräkt, som sportades mot Brasilien, är VM:s snyggaste. Mörkblå och tjusig, det måste ni hålla med om.

Kreta-Hannes var här på kvällen, på bästa skvallerhumör, och han jag och Karin såg Frankrikes poängtapp mot Sydkorea. Jag gillar Sydkorea lite bättre nu, kände att jag var lite för vass i förra bloggningen om dem. Särskilt deras fans är härliga att se. Visst lät det som att de sjöng Ted Gärdestads "För kärlekens skull" på läktaren? 40 000 koreaner som skrålar en Gärdestad-ballad på en VM-arena. Bizarrt.

Ö

En värld utanför VM?

2006-06-17T19:00:00.000+02:00

Finns det en värld utanför fotbolls-VM? Man skulle inte kunna tro det om man bara läser Bodonibloggen nuförtiden (Inget jag vill rekommendera - läs annat också!). Men klart det gör. I dag bröt jag min paradisiska VM-dvala, steg upp klockan halv sju (har ni hört), blåste frömjölet av cykelsadeln och susade ner till jobbet. Det var helt tyst ute, och luktade gott. Jag tänkte naivt: så här tidigt borde man gå upp jämt.

Sen jobbade jag hela dan. Det var ganska trevligt i affärn i dag, trots att Kepan var inne och körde nåt nummer om att det var "tag tre betala för en" på allt i butiken. Inte heller att vi sålde jordgubbar var någon särskild belastning. Annars brukar det vara en pärs. Kunderna visar sig vanligtvis från sin sämsta sida när vi har jordgubbar i butiken. De petar och pillar och brukar helt skamlöst norpa åt sig ett gäng extra till sina egna askar, ibland till den grad att det hamnar gubbar på golvet och det kommer nån som heter typ Dagmar och mosar sönder dem med sin rullator. Då brukar man få hämta svabben. När man står där och skurar brukar det alltid komma nån och hojta "Är det svenska jordgubbar?" fastän det klart och tydligt står Sverige på både skylt och kartong. "Nej, de är från Ukraina" brukar jag svara, och då darrar de på manschetten eftersom de är helt främmande för ironi.

Ja, det var ganska trevligt att jobba i dag alltså, och tro inte att jag bara ser på VM när jag är hemma heller. Men nästan gör jag ju det. Därför nu: tillbaka till VM.

I och med att jag jobbade missade jag Portugals vinst över Perserdömet. Lika bra det. Nu är perserna ute ur turneringen, bara att sätta sig på flygande mattan hem till Teheran, hehe. När jag sitter och skriver det här svallar känslorna i matchen Tjeckien - Ghana. Utvisning och straff i stolpen. Jag sitter och känner hur sympatierna väller över åt Ghanas sida. Det är första gången i VM jag byter sympatier mitt under match. Tjeckerna är ju i vanliga fall ett favoritlag. Men måtte Ghana behålla sin ettnolledning, upplever jag att jag känner. Det vore ju för hemskt om inget afrikanskt lag gick vidare, och det bara är vad Jesper Högström kallar "första världen", alltså Europa, Mexiko och Sydamerika, i slutspelet.

I grupp D påminner situationen mycket om den i grupp B. Mexiko och Sverige sitter i exakt samma sits. Men att Mexiko pga poängtappet mot Angola skulle missa åttondelen känns helt osannolikt. I själva verket är väl inget så på förhand givet i ett fotbolls-VM som att mexarna åker ut i åttondelen. Så var det 1994, så var det 1998, så var det 2002, och så kommer det, peppar peppar, att bli också i år.

Å nu blir det 2-0 till Ghana! Jambo jambo, som man jublar i Accra.

Örjan.

Fantastisk fotboll i dödens grupp

2006-06-16T20:01:00.000+02:00

I Stuttgart ("Hingstgården") besegrade Holland just Kusten med 2-1. Och Argentina förnedrade tidigare under dagen Serbonegro med 6-0. Därmed har de två vinnarlagen, till Örgard av Bingens stora glädje, kvalificerat sig för åttondelsfinalerna. Att Kusten åkte ut var lite synd förstås. Men vad är väl de mot turneringens charmigaste kille, Edwin van der Saar?

På Argentina var det sann världsmästarklass. Cambiassis 2-0-mål föranleddes av hela 24 passningar!, och den sista av dessa, Crespos klackning, gjorde målet till turneringens snyggaste. Och Messis inhopp var fantastiskt. Vilken bolltrollare! 6-0 är riktigt ovanliga siffror i VM-sammanhang, visserligen slog Tyskland Saudiarabien med 8-0 2002, men Serbonegro var trots allt ett lag folk varnat för på förhand.

Särskilt första halvlek mellan Holland och Kusten bjöd på toppfotboll. Kusten, för dagen i vitt, hann aldrig ikapp de starkt orange lysande väderkvarnarna efter de gjort två mål inom loppet av fyra minuter. Det hjälpte inte att Kustens reducering var ytterligare ett av VM:s snyggare mål, (ytterligare ett skott från utanför straffområdet). Nu får Afrikas starkaste trupp åka hem. Undrar förresten när två afrikanska lag för första gången kommer att mötas i ett VM? Kommer det någonsin att ske? Kommer det någonsin att hamna två afrikanska länder i samma grupp, eller tillome ställas mot varandra i t.ex. en kvartsfinal? Jag bara undrar.

Cambiasso och Robben förresten, tunnhåriga härförare, nu får Yunus vatten på sin sjuka kvarn.

I natt drömde jag att Holland och Argentina möttes i VM-final. Det är alls inte omöjligt att det blir så!

Nu är det bara 29 mål kvar till nr. 2000!

Örgard av Bingen

Två VM-kuriosagrejer

2006-06-16T14:47:00.000+02:00

I och med Sveriges vinst i går är vi uppe på åttonde plats i VM:s maratontabell efter, i tur och ordning, Brasilien, Tyskland, Italien, Argentina, England, Frankrike och Spanien. Alla dessa nationer har stor möjlighet att gå vidare från gruppspelet.

Ljungbergs mål i går var VM-historiens 1962:e. Det 1000:e gjordes av Skottland i VM 1978. Förmodligen kommer det 2000:e att göras redan i den sista gruppspelsomgången. Varför inte av Sverige?

Nu är det Argentinas tur att spöa Serbomontenegro! Jag och Maradona är peppade. Sorin! Sorin!

Vi jublar !

2006-06-15T23:24:00.000+02:00

89:e minuten: Elmander slår inlägg till Allbäck som nickar till Ljungberg som nickar i mål!

Hela Berlin är gult skrev Bodonibloggens utsände från Berlin tidigare i dag. Frågan är hur det ser ut i kväll/natt. Här i Sverige har det också jublats, men stämningen där nere verkar ju helt magisk.

På svt såg vi innan matchen en lustig trio intervjuas nere i Berlin: Ingvar Carlsson, Ulf Adelsohn och Torbjörn Fälldin. De hade tydligen åkt ner för att se matchen tillsammans. Och nu är de väl ute och vimlar ihop. Med alla andra svenskar. "First we take Manhattan" var det nån som sa (PS, jag såg dig allt i TV Terner, snygg vikingahjälm!).

Som vi skrek när Ljungberg nickade in målet. Men stackars Paraguay efteråt. Det börjar bli en svensk tradition att sparka ut sydamerikanska lag ur Vm-gruppspel. Det var hemskt starka scener efteråt. Man såg målvakten Bobadilla gråta som en pojke. Bodonibloggen tycker hemskt synd om Paraguay. (Lätt att vara storsint en sån här gång, men vadå).

Hur som helst. Det är VM, det är känslor, det är fantastiskt, det är sommar och vi är mitt uppe i det. Jag är lycklig. Du kan kalla mig

Örgard

2006-06-15T12:39:00.000+02:00

Jo, we run this shit. Hela staden är gul. Grejen. Skiten. Da maddafooking deal. Fingers crossed nu, vänner.

You loved me as a loser but now you're worried that I just might win
You know the way to stop me but you don't have the discipline
How many nights I prayed for this: to let my work begin
First we take Manhattan, then we take Berlin

I don't like your fashion business, mister
And I don't like these drugs that keep you thin
I don't like what happened to your sister
First we take Manhattan, then we take Berlin

And thank you for those items that you sent me
The monkey and the plywood violin
I practiced every night and now I'm ready
First we take Manhattan, then we take Berlin

Pssssh, whatevah!

2006-06-15T00:49:00.000+02:00

Oj oj vad kul det är att sitta på Youtube och kolla gamla rapvideor från 1992-94. Just nyss hittade jag den här pärlan, Positive K:s "I got a man", som jag diggade så hårt när den kom att jag gick och köpte albumet "The skills dat pay da bills" på hemelektronikhandeln Beliva i Piteå. Låten framstår som en av de bästa och roligaste i hela hiphophistorien, och trots sina minst sagt ihärdiga raggningsförsök blir Positive K till sist avspisad med ett underbart "Pssssh, whatevah!"

Andra videor jag kan rekommendera är "What about your friends" av TLC, "Mistadabolina" av Del Tha Funkee Homosapien, "Check yo self (remix)" av Ice Cube och allt av A tribe Called Quest.

Ö

vm, onsdag

2006-06-14T23:12:00.000+02:00

Det har spelats flera matcher i VM sedan Bodonibloggen uppmärksammade det sist. Jag har inte följt allt så noggrant heller ska jag väl erkänna. Men alla matcher har jag åtminstone kollat en del på och den första omgången är över och vårt härliga Deutschland har inlett den andra på bästa sätt genom att alldeles nyss besegra grannen Polen i en match som hade det mesta. Fingerspitzgefühl av Klinsmann med bytena inte minst. Inhopparen Neuville fick avgöra på övertid efter två nesliga träffar i tvärslån anfallet innan. Ovan ser vi hjälten jubla ihop med Ballack och Klose. Nu vinner unsere Freunde gruppen och ställs förhoppningsvis mot Sverige i åttondelen. Men först måste vi slå Paraguay. Hur kallt man än försöker hålla huvut är detta en hemskt viktig match.

I övrigt då? Ja, Tråkfrankrike kan ni läsa om på tunnelbacken, själv har jag aldrig haft dem som favoritlag, inte ens 1998-2000 när de var bra. Men jag hoppas ändå att de går vidare från gruppen, för hur mycket jag än ogillar Frankrike - och Schweiz - är det inget emot vad jag avskyr Sydkorea, som till stort förtret besegrade charmiga Togo i går. När jag ser Sydkorea vill jag bara kräkas. Varför undrar ni? Tja, det har nog mest med impulser att göra. Irrationella grejer. Men jag tror att det lite har sin grund i 2002, ett plastigt artificiellt VM som arrangerades i just detta land (och Japan).

Grupp H är tråkig, VM:s tråkigaste, men lag som Tunisien och Saudiarabien kan jag ändå uppskatta just för deras tråkighet. De är mycket trevligare än asiatisk plast åtminstone. Och även om dagens ökenderby rent objektivt var VM:s sämsta match hade den sina sidor. Inte minst att jag till slut drog in krysset på tipset.

På svt.se kan man rösta på det snyggaste VM-målet hittills (det har gjorts 40). Jag säger Lahms krysstänkare mot Costa Rica, turneringens första. Och detta är, enligt mig, de om inte bästa så i alla fall roligaste matcherna hittills:

1.Tyskland-Polen 1-0
2.Argentina-Kusten 2-1
3.Tjeckien-USA 3-0
4.Brasilien-Kroatien 1-0
5.Italien-Ghana 2-0

Och bäste lirare är Robben, Holland. Ok?

Örjan

Vi på bloggen - i dag: Hempan

2006-06-13T11:21:00.000+02:00

Det här är "Hempan". Vi på bloggen kallar honom "Hempe". Han är bloggens trädgårdsmästare. Ett viktigt jobb. Det är "Hempe" som krattar marginalerna, bevattnar de gröna/gula cirklarna, ympar och beskär inläggen, samt gödslar kommentatorsfälten. Bodonibloggen gillar sin "Hempe", men blir ibland förbannad på honom, som när han i gårdagens post "Lite som Bodoniblogga-Örkuzadutzk" misskötte marginalen och därmed ställde till det för oss andra. Men det är svårt att vara arg på "Hempe" en längre tid. Han har en otrolig charm och ett barns sätt att se på världen.

Så här på sommaren, när det är varmt och skönt ute, arbetar han gärna - med hänvisning till "brännan" - i bar överkropp. Hatten har han för att inte få solsting. Nedan följer en intervju med "Hempe".

Hej Hempe, det ser skönt ut i sommarvärmen! Händer det när det är extra hett att du spolar av dig själv med den där slangen?
Nej, det har aldrig hänt.

Vad gjorde du innan du blev trädgårdsmästare på Bodonibloggen?
Då var jag smed i Härjedalen.

Vad gör du på fritiden då?
Tillber.

Vem tillber du då?
Baal.

Jaha.
Ibland offrar jag också något till honom.

Jaha.
Det kan röra sig om lite olika saker.

Jaha.
Senast var det ett vackert tyg.

Vad tycker du om att jobba här på Bodonibloggen då?
De tvingar mig att gå upp okristligt tidigt på morgnarna.

Men annars är det ok?
Nej.

Vm, måndag

2006-06-12T23:09:00.000+02:00

Vi ber om ursäkt för marginalstrulet i förra Blogposten. I dag har det varit tre bra matcher i VM, som jag följt med hyfsat intresse allihopen. Det började med stillahavsderbyt, på förhand en ganska öken match (notera, och inspireras av, mitt försök att använda öken som adjektiv), men det visade sig bli en riktigt kul twist där på slutet, när Australien vände och vann mot jappsen. Jag kände att mina känslor låg hos de gulgröna korallrevsdykarna, och trots att jag är allt annat än en lifestylekille med ävlan att utöva extremsport i oceanska omgivningar kände jag hur det ryckte i kängrunerven på slutet när Cahill registrerade sig som fjärde man i VM:s skytteligaledning. Japanerna får åka hem och färga om håret till nästa match. "Vindens son" och vad de nu kallas.

På bilden ovan ser ni farbror Brückner klia sig i örat. Böhmiske Brückner är befäl för ett av världens roligaste landslag, Tjeckien, som i dag spelade propagandafotboll mot oinspirerade yanks. Tyvärr blev bjässen Koller skadad, förhoppningsvis inte långvarigt, men Rosicky, också han i tvåmålsklubben, visade sig vara en avslutare av format. Tjeckien känns för övrigt som ett sportsligt lag också. Ett sånt som kan vinna fair play-ligan.

Sen var det Italien som vann mot Ghana i vad Glenn Strömberg gång på gång kallade en "gedigen" match. Det var det också, riktigt kul att se dem så spelsugna så tidigt i turneringen. Som alltid är de fruktansvärt fåfänga, italienarna, närmast kåta på sig själva, men var inte dresserna fulare än vanligt? Digitala siffror i guld, ajaj. Fairplay-ligan kommer de inte att vinna, Italien, men kanske VM?

Avslutningsvis: både svt och fyrans kommentatorer sköter sig bra, men avskaffa ordet "vinnarskalle" i sportjournalistsammanhang en gång för alla!

Örjan

Lite som Bodoniblogga-Örkuzadkudtzk

2006-06-12T22:08:00.000+02:00

Se där, i min mejlbox rasslar ett sånt där roligt formulär in, som man ska fylla i och skicka runt till alla man känner. Först från Maggan, sen från Åsa. Det är som en löpeld kan man säga. Just det här formuläret har varit ute länge, jag känner igen de här frågorna sen tidigare. Eftersom jag är en bloggare och ingen mailare hoppas jag det är ok att jag fyller i svaren här på bloggen i stället! Det är öppnare, och jag menar: det är ju intressant. Allt för Bodoni-bloggen, detta älskade skötebarn.

1. VAD HETER DU?
Bodoniblogga-Örkuzadutzk

2.VAD ÄR DET FÖR FÄRG PÅ BYXORNA DU HAR PÅ DIG?
Beigs shorts

3.VAD LYSSNAR DU PÅ JUST NU?
Chris Härenstam, Glenn Strömberg, italienska tifosi, ghananska trummor.

4.VAD GJORDE DU IGÅR KVÄLL?
Portugal-Angola på tv samtidigt som jag läste nya Sonic och klappade katterna.

5. VAD VAR DET SISTA DU ÅT?
Två nachosflarn.

6. HUR ÄR VÄDRET HOS DIG JUST NU?
Skymning. Det är vädret skymning. Dagen har varit jättefin, jag har fått så mycket färg!

7. DEN SISTA PERSONEN DU TALAT I TELEFONEN MED?
Min pappa.

8. DET FÖRSTA DU LÄGGER MÄRKE TILL HOS DET MOTSATTA KÖNET?
Humor, klädstil, självdistans.

9. GILLAR DU PERSONEN SOM SKICKADE DETTA TILL DIG?
Absolut!

10.HUR MÅR DU IDAG??
Bra, jag är typ i fysisk trim i dag!

11. VILKEN ÄR DIN FAVORITDRYCK?
Vatten och kaffe.

12. FAVORIT ALKOHOLBASERAD DRYCK?
Kall ljus sommaröl, typ Corona, Brahma.

13. FAVORITSPORT?
Fotboll.

14. HÅRFÄRG?
Brun.

15. ÖGONFÄRG?
Blågrön.

16. SOLUPPGÅNG ELLER SOLNEDGÅNG?
Solnedgång.

17. SYSKON Å DERAS ÅLDER?
Håkan 23.

18. FAVORITMÅNAD
Juni.

19. SENASTE FILMEN DU SÅG?
"Blecktrumman". Kul.

21. FAVORITDAG PÅ VECKAN?
Typ torsdag-fredag.

22. FAVORITHOBBY?
Hänga, blogga, msn:a, popmusik, läsa historia och skönt, btp, YouTube.com, fotbollsvm, friluftsliv, kontemplation.

23. ÄR DU FÖR BLYG FÖR ATT BJUDA UT NÅGON?
Ja det är jag allt

24. FAVORITLÅT(AR)?
"Thinking of you" med Sister Sledge.

25. SOMMAR ELLER VINTER
Sommar.

26. KRAMAR ELLER KYSSAR?
Båda.

28. CHOKLAD ELLER VANILJ?
Choklad.

29. VILL DU ATT DINA VÄNNER SVARAR?
Visst! Gärna i sina bloggar.

30. VEM ÄR DET STÖRST CHANS ATT HON/HAN SVARAR?
-

31. VEM ÄR DET MINST CHANS ATT HON/HAN SVARAR?
-

32. HUR BOR DU OCH MED VEM/VILKA?
Sambo med Karin (sedan 2003) och två katter.

33. VAD LÄSER DU FÖR BÖCKER?
Just nu läser jag en bok om Holland, "Mellan gud och mammon" av Simon Schama. Annars gärna svenska skönlitterära, Enquist, Sundman, Ahlin mfl.

34. HUR SER DIN MUSMATTA UT?
en ful Umeå kommun-matta med typ pråmen på.

37. KAN DU KORSA ETT ÖGA ÅT GÅNGEN?
Nej

38. ÄR DU ROMANTISK?
Nej

39. SKULLE DU SÄGA SJÄLV ATT DU ÄR LYCKLIG?
Ja.

40. VILKA HAR DU SÄNT DETTA MAIL TILL?
Bloggen, liksom

41. VAD SKA DU GÖRA IMORGON
Hollandboken, Elljusspåret, Brasilien-Kroatien.

Bodonibloggen ger: lilla Portugal-dissen

2006-06-11T22:30:00.000+02:00

Redan landets namn är sorgligt. Angola. Det låter som ett plågat vrål från djungeln. Efter att i sju hundra år ha våldtagit sin koloni på afrikanska västkusten (och skickat de bästa fotbollsämnena som slavar till Brasilien) förödmjukade Portugal i kväll angoleserna på VM-stadion i Köln. Slutresultatet blev 1-0 och matchen gjorde mig illa till mods. Eller åtminstone Portugal. Det var turneringens hittills sämsta match. Varför är folk så förtjusta i Portugal frågar jag mig? Är det divan Figo man gillar? Är det för att han är ihop med Tiger Woods svenska fru? Är det Christian Ronaldo? Är det för att han ser ut som ett barn? Är det nån sorts föreställning om "latinsk spelglädje" som spökar? Fråga inte mig. Jag sällar mig definitivt inte till hyllningskören. Portugal är ett överskattat land med ett överskattat landslag. Den ende jag kan se försonande drag hos är Pauleta, målskytten.

Också den iberiska kollegan Spanien lämnar mig kallsinnig som fotbollsnation. De har inte gått in i turneringen ännu, men likväl. Ett lag jag gillar är däremot Mexiko, som dessutom gått in i turneringen. Två mål av Omar Bravo i dag (därmed i skytteligans topp tillsammans med Klose och Wanchope). Mexiko, ett härligt fotbollsland. Liksom härliga Holland, "wonder boys". Robben, VM:s bäste spelare hittills. I fajten mellan Mellberg och Ljungberg (som enligt uppgifter blossat upp på nytt) hejar jag lätt på Ljungberg. Mellberg är dålig och tråkig. Nu har jag, den nye Patrik Ekwall, tyckt färdigt om VM för i dag. I morgon, tidigt, ska jag och min mamma cykla runt Nydalasjön. Det ni!

Örjan

Hundtämjarbloggen

2006-06-11T20:27:00.000+02:00

Ligg, Gläfsus!

Hos Sjukbloggymnasten IV

2006-06-11T20:22:00.000+02:00

Ut ur min mottagning, bisarra karl!

Hos Sjukbloggymnasten III

2006-06-11T20:18:00.000+02:00

Hmm ... svår en. Rökare?