söndag
Det har varit ett konstigt slut på den här veckan för mig. Vår älskade katt Simon har lämnat oss och jag kunde inte vara med och ta farväl. Det hände så plötsligt allting. Jag och Karin kommer för alltid bevara Simon i ljust minne. Hur han väckte oss på morgnarna genom att duffa lätt med tassen eller huvudet. Hur han tittade på oss med sina stora, runda ögon.
Min första praktikvecka har varit bra, även om den nu överskuggas av annat. Man har behandlat mig väl, jag har fått göra mycket och lärt mig en hel del om livet på en lokalredaktion. Bland annat hur kvävande en s.k. Grönköpingsmentalitet kan vara. Särskilt tidningens "nöjessida" är en katastrof därvidlag. Man värnar om sitt lilla lokala revir och begriper inte värdet av att ta vara på unga krönikörer. Har det inte ett lokalperspektiv kan man lika gärna ta in tt-material, tycks inställningen vara. Att tidningen har stora problem, det märks bara man bläddrar i den. Texter sprids ut huller om buller, det är ofta osäkert varför en artikel ligger där den ligger, redigeringen är kass. I går var en text jag skrivit inne, som var helt förstörd pga redigeringen. Bostäver hade bytts ut och försvunnit. Radbrytningen var borta. Hemskt att se.
Umeå Open verkar ha varit kul. Saol har förälskat sig i Missill och Nemralis hängt med Dia Psalma. Nu ska jag och pappa ut och åka bil.
posted by Bodonigänget @ 2:39 em
8 Comments:
Tråkigt att höra om Simon, jag bävar själv för den dag samma sak händer med vår Kosmos. Apropå tidningsmentaliteten tror jag det är en genomgående grej, det där. Har själv fått en ingress förstörd av redigerarna, bland annat, och resultaten blir ju att folk tror att det är en själv som skrivit dåligt. Det där med lokal anknytning är en sjuka, det går inte att skriva om ett ämne om det inte dels är aktuellt, dels lokalt, vilket jag tycker är helt åt skogen på en kultursida. Det sjukaste är att folk på tidningarna är så självgoda och nöjda med vad de gör.
Karin: precis, själva begreppet kultur kväves ju på det sättet. på små orter reducerar aktualitetskravet kulturbevakningen till att följa vad som händer på ett mycket begränsat antal återkommande kulturscener (museet, teatern, stadsbibblan). och genom att ha grad av lokalanknytning som främsta prioriteringsgrund blir kultur inte mycket mer än en marknadsvara, en produkt, något för den lokala orten att slå sig för bröstet med. Kultursidan blir en kanal för lokalintressena och förmår inte ta ett steg åt sidan och ifrågasätta den egna verksamheten. detta är väl en resursfråga naturligtvis och jag har absolut inget emot kulturredaktören på min tidning, han är trevlig, har en imponerande bredd och lyssnar på vad man säger. men tyvärr framstår han som ett offer för principen att man inte ska bita den hand som föder en.
Saol: det var fina ord. uppskattar dem.
Jag beklagar det som hänt. Blir ledsen över att jag inte fick träffa Simon fler gånger. Jag hoppas på en bra andra vecka och ett bättre slut på densamma, lycka till i södern!
Ja, tack Stefan för snälla ord. Simon med sin rara personlighet smälte nog även den mest kattovanes hjärta. Mitt hjärta hade han från första stund.
Jag som är allergisk känner trots allt empati för er i f.d katteldoradot på Berghem, jag minns speciellt er vackra kattlekplats vid fönstret i vardagsrummet. Ska ni skaffa en ny eller ser ni tiden an? Jag kommer alltid att förknippa er lägenhet med coron (stavning?), katter, Stefans pesto och kliande i skägget, och erbjuder er mina enkla kondoleanser som plåster på såren.
tack nemralis, yoenes och tunnelbackaerik. fina ord som värmer.
yoenes: couronne tror jag det stavas. och vi har ju katten stina kvar. hon ger oss stor glädje och många skratt.
Synd och tråkigt verkligen. Simon gav intrycket att vara en sannerligen cool katt.
Skicka en kommentar
<< Home