Fakta inför åttondelen
Sverige behöver inte vara överdrivet rädda för Tyskland eller nåt annat lag. Men kanske ska vi vara lite extra rädda för tyskarna ändå. Senast vi förlorade med mer än uddamålet i ett VM/EM-slutspel var så långt tillbaka som 1974, och då just mot Västtyskland, som då, liksom nu, var hemmanation. 4-2 blev slutsiffrorna, trots Ralf Edströms volleykanon.
I VM-semin i Sverige 1958 vann Sverige senast över Tyskland, med 3-1. Det var matchen med Kurre Hamrins klassiska "vandra in från kanten"-mål.
Senast de två lagen möttes i en tävlingsmatch var i semifinalen i EM 1992, också den här gången på svensk hemmaplan. 3-2 till Tyskland blev siffrorna den gången. Matchen bjöd inte på lika klassiska mål som Ralfs eller Kurres, men väl reduceringsbaljor av Brolin och Kennet Andersson.
Bodonibloggen frågar: Vem gör nästa klassiska mål mot Tyskland? Och: möts aldrig Sverige och Tyskland på neutral mark?
Örjan
4 Comments:
På sätt och vis är Sverige en nästan lika klassisk motståndare för tyskarna som England. England i sin tur är ju en klassisk motståndare för Sverige, så det är väl nån slags stridstriangel där. De flesta stora matcherna lagen emellan har väl gått på på någon av de tre nationernas mark.
ja, det brukar ju alltid vara massa osmakliga referenser till andra världskriget från englands sida när de ska möta tyskland.
Jag tror att vi ödmjuka nordbor har en god chans emot tyskarna. Deras svaghet - tro mig, jag var nyss där - ligger i ett osunt stort självförtroende. Efter 1-0 mot Polen i typ sista minuten sa deras expertkommentator ungefär: "Ah, alles klar, we winner immer, jag var aldrig unrolich. Ha! We sind die beste! Korv. Öl."
Haha! Ja jävlar. Min morfar är precis likadan, då blir man nästan så man hoppas på att de åker ut...
Skicka en kommentar
<< Home