Bodonibloggen

torsdag, juni 15, 2006

Jo, we run this shit. Hela staden är gul. Grejen. Skiten. Da maddafooking deal. Fingers crossed nu, vänner.

You loved me as a loser but now you're worried that I just might win
You know the way to stop me but you don't have the discipline
How many nights I prayed for this: to let my work begin
First we take Manhattan, then we take Berlin

I don't like your fashion business, mister
And I don't like these drugs that keep you thin
I don't like what happened to your sister
First we take Manhattan, then we take Berlin

And thank you for those items that you sent me
The monkey and the plywood violin
I practiced every night and now I'm ready
First we take Manhattan, then we take Berlin

2 Comments:

Blogger Unknown said...

Underbart. Och gudomligt med facit i hand. Det finns några tillfällen då jag som frekvent besökare ångrar att jag aldrig var i Berlin, men jag skulle sätta idag framför murens fall när som helst (mest för att jag inte hade feståldern inne på den tiden, men ändå).

11:11 em  
Anonymous Anonym said...

Jag är lycklig!

11:23 em  

Skicka en kommentar

<< Home