Skivkull

God morgon. Kull är bra morgongymnastik. I dag är det skivkull.

· Denna skiva har förändrat mitt liv: Suedes Coming up hade avgörande betydelse för mig vid 15 års ålder. Innan den lyssnade jag bara på gangstarap från Los Angeles. Att jag gick över till britpop tror jag berodde på att jag kände mig kölhalad hiphopmässigt. Hösten 1996 var det Wu Tang Clan som gällde i Grubbeskolans uppehållsrum. I stället för att försöka hävda mig där satt jag hemma och studerade Brett Andersons manér i Beautiful ones-videon. Bretts homoerotik underblåste min känsla av utanförskap. Suede var sedan min absoluta favoritgrupp hela 1997, innan jag gick vidare mot nya musikaliska upptäckter.

· Denna skiva har jag lyssnat på mer än en gång: Du, jag tror att jag lyssnat på alla skivor i min skivsamling mer än en gång. Men allra mest? Kanske Suedes Dog Man Star, eller Morrisseys Vauxhall & I, eller Stone Roses debut, eller Isley Brothers 3+3.

· Denna skiva skulle jag ta med mig till en öde ö: Jag skulle nog ta något souligt, kanske 3+3. Den kan jag lyssna på hur mycket som helst. Jag får alltid orgasm av avslutningen "Summer breeze" - "The highways of my life".

· Denna skiva får mig att skratta: Vet inte om det finns nån skiva som får mig att skratta varje gång, men jag brukar tycka att R.Kellys fixering vid sex är kul på ett lite obehagligt vis. Sen är Ludacris ofta en stor humorist!

· Denna skiva fick mig att gråta: Morrisseys Maladjusted.

· Denna skiva önskar jag att jag hade spelat in: D'Angelos Voodoo kanske.

· Denna skiva önskar jag aldrig blivit inspelad: Här kunde jag svara mycket. Jag säger alla skivor med Kent. Alltid irriterar det väl nån.

· Denna skiva lyssnat jag på just nu: Jo då, Girl Talk.

· Denna skiva har jag tänkt lyssna på: Först ska jag nu springa runt Nydalasjön hade jag tänkt. Sen i eftermiddag blir det Isaac Hayes stråk-bombastiska Hot buttered soul. Och jag har ännu inte gett upp hoppet om en ny Dr.Dre-platta. Det börjar bli sju år sen sist, samma tid som förflöt mellan The Chronic och 2001.

Fyll gärna på i Bodonibloggen!

Örjan