Dance, sucka, dance!

En gång utlovade jag stora P-Funkgenomgången här på Bodonibloggen. Och här kommer den nu, även om omfattningen är mycket mindre än jag tänkte först. En utförlig genomgång av album och så får man ju på allmusic.com. Detta är, kort och gott, 12 av deras bästa låtar i kronologisk ordning. "The bomb" i ordets ursprungliga bemärkelse. Bara att ladda ner.

Funkadelic: ”Mommy, What’s A Funkadelic” (1970). Långsamt, stenat niominuters r’n’b-groove från första skivan.

Funkadelic: ”Can You Get To That” (1971). Tajt stämsång. Låter som Temptations.

Parliament: “P-Funk (Wants To Get Funked Up)” (1975). “Good evening. Do not try to adjust your radio. There is nothing wrong.” Klassiskt, jazzigt öppningsspår på Parliaments första och mest berömda konceptalbum, ”Mothership connection”.

Parliament: “Give Up The Funk (Tear The Roof Off The Sucker)” (1975). Nästan enerverande catchy.

Parliament: “Funkentelechy” (1977). ”Funkentelechy Vs. The Placebo Syndrome“ (omslag ovan) är den bästa P-funkplattan av alla. I den här vemodiga elvaminutaren briljerar särskilt blåssektionen.

Parliament: “Flash light” (1977). Den bästa låt de spelat in. Lyssna på pruttbasen!

Bootsy’s Rubber Band: ”Munchies for your love” (1977). Trånande Bootsy-ballad. En av de mest sexångande låtar som gjorts.

Funkadelic: “One Nation Under A Groove” (1978). Den största P-Funkhiten nånsin. Omöjligt att sitta still.

Funkadelic: “Promentalshitbackwashpsychosis Enema Squad (The Doodoo Chasers)” (1978). Hypnotiskt släpig call-and-response.

Parliament: “The Motor-Booty Affair” (1978). Titellåten på Parliaments mest underskattade album. Här är gruppen på sitt funkigaste och mest uppsluppna humör.

Bootsy’s Rubber Band: ”Shejam (Almost Bootsy Show)” (1979). Härliga trumpetstötar och basglidningar leder fram mot det euforiska slutet.

George Clinton: ”Atomic Dog” (1982). Utgångspunkten för Snoop Doggy Doggs karriär.

ÖW