Recension/boktips: Niklas Rådström - Gästen

Den här lilla boken är en fantasi om två av artonhundratalets mest älskade diktare – Charles Dickens och H.C. Andersen. Niklas Rådström ger i Gästen sin version av hur mötet mellan de båda författarna kunde ha gått till, de problem som uppstod och de stapplande samtal som utspelade sig.

Mötet ägde rum i verkligheten, och Rådström har gått till källorna för att skildra det. Det var sommaren 1857 som den danske sagoberättaren kom till Dickens gods i södra England och stannade där i en dryg månad. En inte helt okomplicerad vistelse skulle det visa sig, för trots att det var britten som bjudit in Andersen stod det snart klart att han och hans familj inte stod ut med Andersens konstiga vanor. När han åkt spikade Dickens upp en skylt utanför rummet: ”Här sov den danske diktaren Hans Christian Andersen i fem veckor, vilket för familjen kändes som en evighet.”

Det är två vitt skilda konstnärstyper som möts, den ene en solid följetongsförfattare och den andre en skör romantiker. För Dickens är litteraturen ett instrument, för Andersen ett sätt att andas. Där britten är en världsvan societetsperson är dansken en världsfrånvänd konstnärstyp som sticker ut som udda i alla belevade sällskap. Det är alltså inte bara för att Andersen knappt kan någon engelska som det råder kommunikationssvårigheter.

Det är sällan man läser nutida romaner som är så här stramt hållna av tidens, platsens och handlingens enhet. "Gästen" är en avskalad bok med något effektfullt kammarspelsaktigt över sig. Den enkla stilen bär upp en handfull svårförglömligt humoristiska scener, som när Andersen försöker lära Dickens den välkända barnramsan ”Tommeltot” och räknar upp de fem fingrarnas namn på ena handen. ”Någon som betraktar dem på avstånd skulle kunna tro att de är inbegripna i en intensiv diskussion” skriver Niklas Rådström och understryker hur långt ifrån sanningen det vore. En rörande scen: två litterära giganter och en oöverbrygglig språkklyfta. Gästen är en dråplig och mycket läsvärd liten roman, den bästa jag läst denna lågintensiva läsvår.

Örjan W