Boktips: "Sekonden" av P O Enquist

"Stortävlingar fordrar storresultat.” Under den intressanta devisen gröper släggkastaren Mattias Jonsson-Engnestam-Linder ur sitt kastredskap så det blir lättare och flyger iväg i ett enastående världsrekordkast. Det är 1947 och samma dag avslöjas den västerbottniske friidrottaren och pekas ut som fuskare. Fuskarna. Förrädarna. Uschlingarna. I roman efter roman återvänder Per Olov Enquist till dessa de mest ynkliga – och skildrar dem med djup empati. ”Sekonden” är en konkret, saklig roman skriven med samma reportagemässiga dokumentärstil som gjorde ”Legionärerna” till en av 60-talets viktigaste böcker. Och precis som i ”Legionärerna” har verkliga händelser legat till grund för handlingen i ”Sekonden”. Vid sidan av Max Lundgrens böcker om Åshöjden är ”Sekonden” från 1971 en av få kända idrottsromaner i Sverige. Nu är den återutgiven av Norstedts. Boken har länge legat i skymundan av andra verk i Enquists katalog. I det nyskrivna efterordet skriver författaren – i sin ungdom en framstående höjdhoppare för övrigt – att det på 70-talet inte var riktigt rumsrent att skriva om idrott: ”Man skulle i så fall vara kritisk, det var viktigt, gärna föraktfull.” Med ”Sekonden” fastslog Enquist att skönlitteraturen alls inte behövde behandla idrott styvmoderligt. Sportens värld rymmer precis samma spektrum av känslor och spänning som, säg, den grekiska dramatiken. Romanen pekar på de täta – oupplösliga – samband som finns mellan politik, idrott och vanliga mänskliga relationer. Och med tanke på att den skrevs i Berlin i skarven mellan 60-och 70-talen rymmer boken en märkligt förebådande varningssignal om det land som senare i historien för alltid kommer att förknippas med statligt idrottsligt fusk - DDR. Örkuzadkutsk